Fritt fram för elbolagen att fortsätta höja nätavgifter

En fjärdedel av hushållens kostnad för el är nätavgifter, alltså kostnaden för att få vara ansluten till elnätet. Den kostnaden har ökat med 64,5 procent för lägenheter och 54,9 procent för villor sedan 2011, rapporterar Dagens Nyheter.

Samtidigt har den allmänna prisökningen i samhället legat på 35 procent, mätt i KPI, enligt Statistika centralbyråns siffror.

Missa inte: Så misslyckas världens elnät. Realtid

Kunderna kan inte göra något åt saken. Den aktör som äger ledningarna har monopol – vill kunderna inte betala så blir det ingen el och det går heller inte att byta leverantör. Vattenfall, E.ON och Ellevio har cirka 50 procent av marknaden, men totalt finns det runt 150 aktörer.

100 miljarder extra i nätavgifter

Bolagen har dock så kallade intäktsramar som sätts av tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen att förhålla sig till. Eftersom det är monopolmarknader ska bolagen inte kunna ta ut hur mycket som helst, skriver DN.

Sättet ramarna beräknas på har länge varit kritiserat och ett arbete pågår för att förändra reglerna. Men en förändring är aktuell först 2028.

Läs mer: Så hamnar Europas elkris på din räkning. Dagens PS

Tills dess är det fritt fram att höja – för perioden 2024-2027 har myndigheten gett bolagen tillstånd att öka intäkterna med 100 miljarder kronor.

”Jag ser ingenting som talar för att de inte skulle nyttja sina intäktsramar fullt ut och öka intäkterna därefter under de kommande åren. Myndigheten har ju frågat dem hur mycket de anser att de behöver få in för att driva sin verksamhet”, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta till DN.