Frankrikes regering har fallit för första gången på över 60 år. President Emmanuel Macron står inför en nästan omöjlig uppgift att ena ett djupt splittrat parlament.
Fransk regeringskris utlöser ekonomiska skälvningar i EU
Mest läst i kategorin
På onsdagskvällen föll Frankrikes regering efter en historisk misstroende – för första gången sedan 1962, skriver flera medier.
Fallet har utlöst oro på finansmarknaderna och skapar nya utmaningar för EU:s näst största ekonomi.
Missa inte: Obligationsmarknaden skyr Frankrike. Realtid
Premiärminister Michel Barnier, som endast suttit i 92 dagar, föll efter att hans försök att driva igenom besparingar på 60 miljarder euro mötte kompakt motstånd från både höger- och vänsteroppositionen.
”Ekonomin är så dålig, statens budget i så stort underskott, att man var tvungen att trycka igenom en budget med besparingar för att leva upp till EU:s stabilitetspaktsregler”, säger SVT:s Europakorrespondent Ulrika Bergsten.
”Återkommande tema”
Krisen har redan fått märkbara ekonomiska konsekvenser.
Ränteskillnaden mellan franska och tyska statspapper har ökat från 73 till uppemot 88 punkter sedan mitten av november. Euron har också försvagats mot dollarn.
”Jag tror att det här kommer att vara ett återkommande tema under det kommande årtiondet”, säger Bill Ammons, partner och portföljförvaltare vid Alba Core Capital Group, till Dagens Industri – och syftar på länder som haft stora underskott under goda tider nu ställs inför allvarliga problem.
Läs mer: Frankrikes kris, Tysklands hopp och Europas osäkra framtid. Dagens PS
Tre oförsonliga block
Frankrikes president Emmanuel Macron står nu inför en svår situation.
Han kan varken utlysa nyval förrän i juli 2025 och Barniers efterföljare kommer med stor sannolikhet att möta samma svårigheter att få igenom en ny budget utan parlamentariskt stöd, skriver Bloomberg.
Läs även: Därför vågar franska kvinnor mer. News55
Parlamentet är delat i tre oförsonliga block: Macrons krympande center, en vänsterallians och Marine Le Pens högerextrema grupp.
Kan isolera ytterkanterna
Svenska Dagbladets Teresa Küchler ser dock att en möjlig utväg kan vara en bred mittenkoalition som inkluderar socialister, gröna, liberaler och klassisk höger.
Scenariot skulle isolera både extremhögern och yttersta vänstern.
”I så fall är de stora förlorarna på hela misstroendeomröstningen de två krafter som initierade dem: Marine Le Pen och Jean-Luc Mélenchon”, skriver hon.
Missa inte: Nu ska företagen betala för Europas underskott. Realtid