Realtid

"Euron är ett skakigt projekt"

Veckans panel från vänster: Michael Grahn, chefsekonom Danske Bank Sverige, Ulf Andersson, chef DNB Markets Sverige, Alexandra Stråberg, chefsekonom och hållbarhetsansvarig på Länsförsäkringar och Fredrik Carlsson, förvaltare på Carlsson Norén Asset Management.
Veckans panel från vänster: Michael Grahn, chefsekonom Danske Bank Sverige, Ulf Andersson, chef DNB Markets Sverige, Alexandra Stråberg, chefsekonom och hållbarhetsansvarig på Länsförsäkringar och Fredrik Carlsson, förvaltare på Carlsson Norén Asset Management.
Realtid.se
Uppdaterad: 10 mars 2023Publicerad: 10 mars 2023

Med en kronkurs som närmar sig lägsta nivåerna i Sveriges historia handlar veckans fredagspanel om just den svenska valutan. Vilken betydelse har egentligen valutakursen för den svenska inflationen, och hur skulle det påverka Sverige att införa euron som ny valuta? Det diskuterar branschprofilerna i veckans panel.    

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

 

Michael Grahn, chefsekonom Danske Bank Sverige

1. Riksbankschef Erik Thedéen har betonat att kronans värde är viktigt för att bekämpa inflationen. Hur viktig är kronkursen för inflationen?
– Kronan är tillsammans med lönetillväxten under normala omständigheter en viktig bestämningsfaktor för inflationen under perioder när den trendar svagare eller starkare under en längre period, exempelvis ett år eller så. Då måste inköpare successivt ta in valutarörelsen i sina kalkyler vilket i sin tur påverkar importpriserna.

– Riksbanken har uppskattat ett det behövs en kronförstärkning respektive kronförsvagning på 10 procent för att sänka respektive höja inflationstakten med 0,5 procentenheter. Det är en bedömning jag delar. Då blir det lätt att förstå, eftersom kronan inte försvagats på när så mycket, att det är andra faktorer som driver upp importpriserna på ett sätt som vi inte sett tidigare.

– Jag tror själv att det till stor del har att göra med kostnadsökningar i kölvattnet på pandemins och Ukrainakrigets störningar på globala leveranskedjor. Detta i form av transporter där både containerfrakter och bränslepriser gått upp, samt stigande insats- och råvarupriser. I det här sammanhanget betyder kronrörelser väldigt lite.

2. Finansprofilen Christer Gardell vill att Sverige går med i euron. Utspelet har sågats av bland annat Realtids Per Lindvall. Är det dags för Sverige att gå med i euron?
– Nej, inte alls. Det är förstås lätt att störa sig på att kronan är en ”skvalpvaluta” eftersom den trendat svagare under lång tid. Jag tror förklaringen finns i att det finns ett strukturellt utflöde av kapital från Sverige eftersom de intäkter som genereras av våra bolag och det finansiella systemet rimligen måste placeras utomlands, och inte lär valutasäkras fullt ut.

– Om Sverige går med i euron, så bakbinder man möjligheten att föra en egen penningpolitik och kronan slutar fungera som stötdämpare för ekonomin. I stället skulle den svenska ekonomin, liksom euro-länderna nu, hamna under en penningpolitik som är avsedd för snittet av euro-länderna. Det kan innebära att den reala anpassningen i stället kan bli mer smärtsam. Om exempelvis svensk ekonomi är mer räntekänslig än euro-snittet så kan det leda till kraftigare BNP-fall och en större uppgång i arbetslösheten än om vi stod utanför euron. Jag tror det är bra att dra sig till minnes de diskussioner vi hade runt millennieskiftet i denna fråga.

3. Inom valutahandel brukade följande sägas: ”det är aldrig för sent att sälja svenska kronan”. Stämmer det fortfarande?
– Nja, det är väl utbud och efterfrågan som gäller på en fri marknad?

ANNONS
ANNONS

Ulf Andersson, chef DNB Markets Sverige

1. Riksbankschef Erik Thedéen har betonat att kronans värde är viktigt för att bekämpa inflationen. Hur viktig är kronkursen för inflationen?
– En svagare krona är självklart olyckligt just nu eftersom den motverkar inflationsbekämpningen, särskilt genom att de redan höjda importpriserna på flera varor blir ännu dyrare. Enligt Riksbankens egna beräkningar leder en försvagning av kronkursen med tio procent till en inflationsökning med 0,5 procentenheter efter ett år. Motsvarande beräkningar som DNB har gjort på norsk ekonomi visar på en något större effekt. Helt avgörande är dock tidsaspekten. Ju längre tid med svag valuta desto större effekt på inflationen eftersom sekundäreffekter och förväntningar då spelar en allt större roll.

2. Skall Sverige ansluta sig till euron?
– Nej, det tycker jag inte. Själva grundidén med en rörlig valuta är att den kan kompensera för när ett lands ekonomi utvecklar sig annorlunda än i omvärlden, så att landet kan upprätthålla sin konkurrenskraft. Om denna ventil stängs så ställer det desto större krav på både vilja och förmåga till ekonomiskpolitiska reformer, något som allt för ofta saknas i flera länder, även i Sverige.

– Just eurosamarbetets konstruktion haltar också i så motto att tjugo länder med helt olika förutsättningar skall styras med en gemensam penningpolitik men inte finanspolitik.

3. Inom valutahandel brukade följande sägas: ”det är aldrig för sent att sälja svenska kronan”. Stämmer det fortfarande?
– Den mycket kraftiga försvagningen som vi har sett under de senaste två åren är svårförklarad ur ett fundamentalt perspektiv. Mycket tyder på att den stora politiska, ekonomiska och finansiella oro som först pandemin och sedan kriget i Ukraina har resulterat i, spelar en stor roll för kronans försvagning. Så länge denna oro består är det svårt att se någon större potentiell kronförstärkning, i alla fall inte mot USD och EUR.

–I den mån som räntedifferenser mot dessa valutor spelar roll i denna mycket turbulenta miljö, så tror jag att dessa riskerar att öka snarare än att minska i år, och i så fall bidra till en fortsatt svag krona.

Alexandra Stråberg, chefsekonom och hållbarhetsansvarig hos Länsförsäkringar

1. Riksbankschef Erik Thedéen har betonat att kronans värde är viktigt för att bekämpa inflationen. Hur viktig är kronkursen för inflationen?
– Före pandemin var växelkursens påverkan på inflationen svag. Vi har flera exempel från de gånga åren då kronan försvagades lika mycket som den har gjort på sistone, vilket då hade marginell påverkan på inflationen. På sistone tycks dock kronkursens betydelse för svenska priser ha ökat. Företagen verkar ha lättare att skicka vidare sina kostnadsökningar till konsumentledet. Därmed skulle en fortsatt försvagning av kronan försvåra för Riksbanken att bekämpa inflationen. Det gäller samtidigt att komma ihåg att det handlar om förändringen i växelkursen. En svag krona påverkar inte nödvändigtvis inflationen, men fortsatt försvagning riskerar att göra det.

ANNONS

2. Finansprofilen Christer Gardell vill att Sverige går med i euron. Utspelet har sågats av bland annat Realtids Per Lindvall. Är det dags för Sverige att gå med i euron?
– Jag är tveksam till ett svenskt euromedlemskap. Även om det har varit små skillnader mellan svensk och europeisk penningpolitik under gångna år kan vi hamna i ett annat läge i framtiden. Möjligheten att bedriva självständig penningpolitik kan då vara mycket värdefull. Historiskt har dessutom en försvagning av svenska kronan i kriser kunnat fungera som en stötdämpare för exportföretagen.

– Att ha en liten valuta i en stor värld är svårt, men att vara ett litet land i en stor valutaunion tror jag är svårare. Dessutom finns det andra, mer politiska aspekter, så som att det finns en risk att Sverige, som är ett land med välskötta statsfinanser, skulle behöva dela notan av framtida eurokriser och för att stötta andra länder.

3. Inom valutahandel brukade följande sägas: ”det är aldrig för sent att sälja svenska kronan”. Stämmer det fortfarande?
– Växelkurser är ytterst svåra att göra prognoser på. Kronan brukar röra sig i cykler över tid. Nu kan vi notera att svenska kronan har försvagats trendmässigt i omkring tio års tid och anses vara undervärderad. Vi utesluter inte att kronan försvagas ytterligare om oron för den globala konjunkturen tar fart på nytt, då ökar intresset för trygga valutahamnar ytterligare. På sikt är dock vår bedömning att kronan bör börja stärkas igen.

Fredrik Carlsson, förvaltare på Carlsson Norén Asset Management

1. Riksbankschef Erik Thedéen har betonat att kronans värde är viktigt för att bekämpa inflationen. Hur viktig är kronkursen för inflationen?
– Riksbanken i Stefan Ingves regi kämpade med näbbar och klor för att försvaga kronan genom minusränta och enorma tillgångsköp med syfte att få upp inflationen. På kort sikt hjälpte det inte då, men på lång sikt så tror jag verkligen att det spelar stor roll för inflationen om kronan stärks. Det är inte bara importpriserna som hålls i schack med en starkare krona utan det ger en lägre aktivitet i svensk ekonomi och långsammare ökning av tillgångspriser.

2. Finansprofilen Christer Gardell vill att Sverige går med i eurosamarbetet. Utspelet har sågats av bland annat Realtids Per Lindvall. Är det dags för Sverige att gå med i valutaunionen?
– Euron är ett skakigt projekt som vi inte skall gå med i. Att ständigt behöva finansiera skenande statskulder i Sydeuropa gagnar varken mottagare eller givare. Tyvärr var vår förra regering svag och godkände stora stödpaket till Italien efter pandemin trots att vi inte har euron. Det blir nog svårt att få motsvarande stöd nu när det är vi som har problem.

3. Inom valutahandel brukade följande sägas: ”det är aldrig för sent att sälja svenska kronan”. Stämmer det fortfarande? 
– Riksbankens beslut att börja sälja statsobligationer med start i april markerar början på slutet av en era i bankens historia där man gjort allt för en svagare krona. Man skall alltid vara försiktig med att förutspå valutor, men förutsättningarna för en starkare krona ökar i och med detta beslut.

 

ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS