"Ett bakslag för Riksbanken och riksbankschefen"

Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder:

Riksbanken höjde som väntat räntan med 50 punkter. Det råder oenighet i direktionen och två ledamöter motsatte sig en så stor höjning. Påverkar det utsikterna för styrräntan?
– Ja, delvis, när två av fem reserverar sig säger det något om osäkerheten i direktionen. Vad som ligger i Bremans och Flodéns argumentation vet vi inte förrän protokollet publiceras den 9 maj, men jag tror de är rädda för att svensk ekonomi inte tål dessa räntehöjningar. Å andra sidan har svensk ekonomi varit mycket mer stryktålig än man väntade sig. Thedéen nämnde också något om att räntehöjningarna inte har nått alla delar av ekonomin. Han har en poäng där, Milton Friedman kallade detta ”long and variable lags”, det tar tid för räntehöjningarna att påverka. Men, det är inflationen som avgör, kommer inte inflationen ned måste Riksbanken ändra sin räntebana och agerande.

Är Riksbankens åtgärder tillräckliga för att få ned inflationen?
– Vi tror inte det och vi tror de tar en risk med denna typ av beslut och prognoser. Om Riksbanken var i en svår sits under låginflationsåren från 2015 och därefter, så är situationen mycket värre nu. Att få ned inflationen utan att sätta svensk ekonomi i en lågkonjunktur eller i sämsta fall recession är en svår balansgång. Oavsett, mandatet till Riksbanken är att hålla en stabil prisökning mätt som KPIF på 2 procent och ska Riksbanken behålla sin något tilltufsade trovärdighet måste inflationen ner mot 2 procent så fort som möjligt.

Hur många fler och hur stora blir de kommande räntehöjningarna?
– Det beror på inflationen, som alla andra tror vi att inflationen sjunker från dessa nivåer men det som är problemet är att kärninflationen är så hög. Vi tror det blir svårt att få inflationen ned mot 2 procent utan att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur. Mycket tyder på att inflationen är mer trögrörlig än vad många räknar med och att det kommer att bli svårt att nå 2 procent. Vi tror att det underliggande inflationstrycket kommer att vara högt under det kommande året, och då blir det intressant att se hur Riksbanken agerar under det andra halvåret i år. Vi tror att Riksbankens räntebesked tidigare i veckan inte är tillräckligt för att få kontroll över inflationen som fortfarande är nära 9 procent. Vår bedömning är att Riksbanken redan under sommaren kommer att behöva justera upp sin prognos för styrräntan till minst 4 procent.

När ser vi en förstärkning av kronan?
– Det är en svår fråga, valutor styrs av många olika faktorer och många säger att valutakurser är en så kallad ”random walk”. En stark bytesbalans talar mycket för en starkare krona men om Riksbanken inte höjer som de andra centralbankerna kommer kronan att tappa i värde oavsett storleken på bytesbalansen. På motsvarande sätt som centralbankerna försökte att försvaga sina valutor under låginflationsåren under flera år före pandemin med låg ränta, ser vi nu motsvarande problem fast omvänt. Centralbankerna gör det de kan för att inte försvaga sin egen valuta eftersom en svagare valuta resulterar i stigande inflation efter sex-åtta månader. Riksbankens samlade kommunikation i onsdags tyder på att en förstärkning av kronan kommer att dra ut ytterligare på tiden.

Mattias Persson, chefekonom på Swedbank:

Riksbanken höjde som väntat räntan med 50 punkter. Det råder oenighet i direktionen och två ledamöter motsatte sig en så stor höjning. 
– Det är naturligt och bra att direktionsmedlemmar kan ha olika syn, det berikar diskussionen och besluten, och det är en del av hur de penningpolitiska besluten fattas. I detta läge så är det trots allt ett bakslag för Riksbanken och riksbankschefen. Det är ett svårt läge och osäkerheten är hög, men svensk ekonomi har visat sig förvånansvärt motståndskraftig och inflationen är alltför hög. För detta beslut så gjorde reserveringarna kommunikationen ännu spretigare än vanligt. Kommunikationen som helhet för detta penningpolitiska beslut tycker jag har varit svårtolkat och inte helt konsistent, till exempel är Riksbankens räntebana ointressant bortom septembermötet och räntebanan är mer ett kommunikationsverktyg än något som vägleder om penningpolitiken. Vi får vänta till det penningpolitiska protokollet kommer den 9 maj för att förstå lite bättre hur direktionsledamöterna motiverat sina beslut.

Påverkar det utsikterna för styrräntan?
– Reserveringarna och en liten höjning av räntebanan gjorde dock att Riksbankens beslut måste ses som duvaktigt och mjukt även om de höjde räntan som förväntat med 50 baspunkter. Jag tror det finns en risk att detta kan komma att innebära att Riksbanken kan behöva höja mer än vad de annars skulle ha behövt göra, bland annat mot bakgrund till att det finns en risk att de underskattar den svaga växelkursens effekter på inflationen då ekonomin så här långt är förvånansvärt motståndskraftig

Är Riksbankens åtgärder tillräckliga för att få ned inflationen?
– Tyvärr tror jag inte det. Jag ser fortfarande en topp för Riksbanken på 4 procent.

Hur många fler och hur stora blir de kommande räntehöjningarna?
– För närvarande tror jag det är rimligt att förvänta sig Riksbanken kommer dra ned på takten i räntehöjningarna, det blir 25 baspunkters höjning i såväl juni som september. Men om inflationen överraskar på uppsidan tror jag inte att 50 baspunkter är helt uteslutet vid junimötet, Riksbanken har inte råd med fler stora prognosmissar på inflationen och speciellt inte i närtid. Dessutom är Riksbankens inflationsprognoser också lägre än våra.

När ser vi en förstärkning av kronan?
– Mot bakgrund av beslutet som kommunicerades den 26 april så finns det en risk att vi kommer att ha en svagare krona en längre tid och att kronan är förlorad för Riksbanken i närtid. I bästa fall kan kronan börja stärkas mot euron under första halvåret 2024, och mot dollarn kan kronan stärkas mot under hösten i år om Fed bara höjer en gång till.