Ericssons dilemma – ska den omvalda styrelsen granska sig själv?

Däremot har Ericsson (vem eller vilka det nu var som bestämde det) valt att i över två års tid hemlighålla en intern rapport som visar att bolagets anställda kan ha mutat IS för att kunna transportera utrustning genom områden som kontrollerades av terrororganisationen.  

Det har fått USA:s justitiedepartement, DOJ, att se rött. Hemlighållandet kan nämligen vara ett brott mot den överenskommelse som finns mellan bolaget och myndigheten sedan en uppgörelse 2019.  

Nu riskerar Ericsson nya böter. Och allt pekar på att aktieägare med över 10 procent av kapitalet kommer att neka såväl vd Börje Ekholm som den sittande styrelsen, ansvarsfrihet i samband med stämman klockan 15 på tisdagseftermiddagen.

Samma ägare kommer samtidigt att ge sittande styrelsemedlemmar fortsatt förtroende.

Det ser alltså ut att sluta med att Ericsson kommer att ha en styrelse där majoriteten av styrelsemedlemmarna inte har beviljats ansvarsfrihet och som själva möjligen skulle kunna anklagas för mörkläggningen.

Om dessa styrelsemedlemmar väljer att sitta kvar hamnar de i en märklig sits.

För att belysa dilemmat kan vi jämföra med penningtvättsaffären i Swedbank. När skandalen briserade avgick dåvarande styrelseordförande Lars Idermark med omedelbar verkan och ersattes sedermera av Göran Persson.

Det blev den sistnämndes ansvar att – tillsammans med sin handplockade vd Jens Henriksson – städa upp och se till att konsulter och advokater tog reda på vad som hänt, vem som tagit vilka beslut och vem som sagt och vetat vad.

Tillsammans med övriga styrelsemedlemmar skulle Göran Persson också ta beslut om huruvida Swedbank skulle stämma tidigare vd Birgitte Bonnesen (som inte hade fått ansvarsfrihet) men även tidigare styrelseledamöter.

Går vi tillbaka till Ericsson är det just information om vad som hänt, vem som tagit vilka beslut och vem som sagt och vetat vad, som aktieägarna saknar och efterfrågar.

Vanligtvis när aktieägare efterfrågar sådana upplysningar är det en ”obefläckad” styrelse som ser till att informationen tas fram och presenteras.

Men här kan man alltså säga att majoriteten av styrelsemedlemmarna är ”insyltade”. De sittande ledamöterna kommer sannolikt inte beviljas ansvarsfrihet – och borde väl då själv bli granskade?

I det här fallet skulle då Ericssons styrelseledamöter ta beslut om att utreda sig själva.

Men inte bara det. Efter avslutade utredningar kan det – som i Swedbanks fall – bli aktuellt för styrelsen att ta beslut om eventuella skadeståndsprocesser.

I februari 2021 gick Swedbank ut och meddelade att ”Swedbanks styrelse har beslutat att avstå från skadeståndsprocesser mot tidigare vd och styrelseledamöter”.

Här hänvisade man till utredningar och omdömen från advokatfirman Clifford Chance, advokaten och adj. professorn i associationsrätt Carl Svernlöv vid Baker McKenzie samt Mannheimer Swartling.

Men ponera om Ericsson om ett år skulle gå ut och meddela att ”Ericssons sittande styrelse har beslutat att avstå från skadeståndsprocesser mot sittande vd och sittande styrelseledamöter” efter avslutade utredningar.

Nu är det i och för sig ingen som väntar sig, eller förlitar sig på, att Ericsson ska tillsätta en egen utredning för att granska Börje Ekholm eller den egna styrelsen.

Det man nu inväntar är att Ericsson ska redovisa vad amerikanska myndigheter kommer fram till. Om/när amerikanarna hör av sig får aktieägarna möjligen ompröva sina beslut.