Elnätsföretagens intäktsram strider mot unionsrätten

Elnäten i Sverige bedrivs som naturliga monopol och elanvändare kan inte välja nätföretag. Nätverksamheten är dock reglerad genom ellagen (1997:857). Vart fjärde år ska Energi­marknads­inspek­tionen besluta om ett nätföretags intäktsram för kom­man­de fyra år. När myndigheten fastställer intäkts­ramen beaktas företagets kapitalkost­nader och löpan­de kostnader. I kapital­kost­naderna ingår bland annat sådan avkast­ning som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar.

Energimarknadsinspektionen har beslutat om intäktsram för perioden 2020–2023. När myndigheten beräknade avkastningen tillämpades nya bestäm­melser i förordningen (2018:1520) om intäktsram för elnäts­verksamhet. Majoriteten av Sveriges nät­företag överklagade till Förvalt­nings­rätten i Linköping, som i huvudsak biföll deras överklaganden. Energi­mark­nads­inspek­tionen överklagade till kammar­rätten.

Genom dagens domar konstaterar kammarrätten att de nya be­stämmelserna i förordningen inte strider mot ellagen, men däremot mot unionsrätten. Målen ska därför åter till Energi­mark­nads­inspek­tionen som ska fastställa nya intäktsramar. Vid den nya beräkningen ska myndig­heten agera inom de ramar som det unions­rättsliga regel­verket ställer upp.

–Kammarrättens domar innebär inte att domstolen tar ställning till vilka intäkter som nätföretagen får ha, utan endast att Energi­­mark­nads­inspektionen inte får tillämpa de nationella beräk­nings­­be­stämmelserna avseende avkastningen. Målen ska nu åter till myn­digheten för att, inom de ramar som kammar­rätten har angivit, fastställa vilka intäktsramar som ska gälla. Det går därför inte att uttala sig om hur dagens domar kommer att påverka nätföre­tagens kunder, säger Linda Svärd, kammarrätts­råd.