"Det här har vi inte sett sedan 90-talskrisen"

–För byggbolag gör lägre bostadspriser, högre räntor och materialkostnader att bostadsbyggandet bromsar in på ett sätt vi inte sett sedan 90-talskrisen, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken i en kommentar till rapporten.

Osäkra utsikter   

Bankoro har nyligen kommit i fokus i spåren av snabbt stigande räntor senaste året. På räntemarknaderna har förväntningarna på kommande räntehöjningar kommit ner, både i USA, Euroområdet och Sverige. Men Handelsbanken ser att det är snabba kast och en svår balansgång för centralbankerna.

–Vi ser inga tendenser till att den svenska inflationen är på väg ner, snarare tvärtom, och i nuläget tror vi det väger tyngre för Riksbanken än risken för finansiell instabilitet, enligt Christina Nyman.

Handelsbankens prognos är därför att Riksbanken, trots den finansiella oron, kommer höja räntan med 0,75 respektive 0,5 procentenheter i april och juni, upp till 4,25 procent. Banken betonar att osäkerheten kring inflations- och ränteutsikterna är stora.

Ny era för bostadspriser

Bostadsprisfallet har bromsat upp, men Handelsbanken tror att prispressen får förnyad kraft när bostadsräntorna fortsätter upp under våren.

–Bostadspriserna faller med totalt 20 procent jämfört med toppen i februari ifjol och ökar sedan endast svagt då hushållens betalningsförmåga förblir pressad, säger Christina Nyman.

Majoriteten av bolånen löper till rörlig ränta och två tredjedelar av bolånen får omförhandlad ränta inom ett år, vilket betyder att genomslaget till hushållens ekonomi från Riksbankens höjningar går snabbt.

–Givet vår prognos på Riksbankens policyränta kan bankernas rörliga snitträntor på bolån stiga över 5 procent under året, för att sedan falla tillbaka något, säger Christina Nyman.

Ränteuppgången den dominerande faktorn

Bankens bedömning är att fastighetsvärden i genomsnitt kommer falla med cirka 15 procent. Detta trots att hyresintäkterna ökar snabbare än vanligt i spåren av det stigande kostnadstrycket. Istället är det ränteuppgången som förblir den dominerande faktorn för fastighetsbolagen. Högre räntor fortsätter att pressa bolagens räntetäckning och kreditbetyg och nu anser Handelsbanken att den största risken är ett utdraget förlopp.

–Ett genomsnittligt börsnoterat fastighetsbolag kan tappa både ett och två steg i kreditbetyg i år och nästa år, enligt Christina Nyman.

Att obligationsmarknaden kommer att återkomma som viktig finansieringskälla för bolag med kreditbetyg inom BBB och sämre under 2023 är tveksamt, enligt Handelsbanken som också pekar på faktorer som fallande fastighetsvärden, ökad belåningsgrad och framförallt försämrad räntetäckning som kan leda till minskad aptit hos bankerna.

–Vi inte ser några direkta tecken på att bankerna blivit mer restriktiva, men det är sannolikt att den bilden kommer att ändras under 2023 i takt med att bolagens nyckeltal försämras, enligt Christina Nyman.

Ingen ljusning för byggandet 

Stigande byggkostnader, högre finansieringskostnader och sjunkande priser på bostäder gör det mindre lönsamt att bygga nytt. Försäljningen av småhustomter har bromsat kraftigt.

–Vi ser framför oss fallande markpriser, i första hand för villor, och lägre byggmaterialpriser men det hindrar inte ett kraftigt ras i bostadsbyggandet, säger Christina Nyman.

I rapporten lyfter Handelsbanken också fram effekten av minskad markanvändning som kan vara positivt för biologisk mångfald. Att bygga flerbostadshus kräver mindre markanvändning och byggmaterial.

–Vi väntar oss att bolag inom sektorn kommer att granskas allt mer på temat biologisk mångfald, både regulatoriskt samt från ett finansierings- och investeringsperspektiv, säger Christina Nyman.