"Det är viktigt för Riksbanken att den behåller trovärdigheten för sitt inflationsmål"

– Om Riksbanken inte höjer i april kommer första höjningen i juni med kanske 50 punkter. Allt beror på hur inflationen utvecklar sig, risken är att den inte sjunker lika snabbt som väntat och då kommer Riksbanken att agera. Oavsett, det blir verkligen en omsvängning från Riksbankens prognos från februari där de räknade med sin första räntehöjning i det tredje kvartalet år 2024, säger Lars Kristian Feste.

Vad Riksbanken gör nästa år tycker han däremot är för tidigt att ha en stark uppfattning om i dag.

–En viktig pusselbit blir hur ECB agerar. Om ränteskillnaden ökar mellan Riksbankens och ECB:s styrräntor stärks kronan, vilket bidrar till en dämpande effekt för inflationen i Sverige. Vi spår att ECB gör en första höjning i höst av sin styrränta, som för närvarande ligger på minus 0,4 procent, och att den kommer upp till noll runt årsskiftet eller strax därefter. ECB behöver ta hänsyn till alla länder i valutaunionen, inte minst Italien som är särskilt känsligt för högre räntor på grund av hög statsskuld och svag tillväxt.

Enligt Lars Kristian Feste måste Riksbanken agera på stigande inflation så att den inte blir långvarigt hög.

– Att inflationen har stigit så mycket och att den är bredbaserad gör att Riksbanken troligen kommer att agera fort. Det är viktigt för Riksbanken att den behåller trovärdigheten för sitt inflationsmål, annars ökar risken för exempelvis räntehöjningar längre fram i lågkonjunktur. Om trovärdighet för inflationsmålet är viktigt för Riksbanken borde detta gälla både vid låg och hög inflation.

Mycket tyder på att världsekonomin kommer att gå in i en period med betydligt högre inflation än vad vi har haft under de senaste 30 åren, enligt Lars Kristian Feste.

– Pandemin, kriget i Ukraina och det gröna skiftet bidrar alla till klart högre energi- och råvarupriser. Då kommer effekter i flera led som gör att allt blir dyrare. Det är inte längre temporära energipriser som centralbankerna har förhållit sig till tidigare utan en bred inflationsuppgång i hela ekonomin. Med stigande priser kommer det ofta lönekrav för att inte tappa köpkraft.

Lars Kristian Feste tror varken Riksbanken eller ECB kommer strama åt lika mycket som Fed, främst eftersom inflationen inte är lika hög som i USA.

– ECB måste också hålla ihop EMU där Italien är det största problemet med hög statsskuld och svag tillväxt. I USA är sannolikheten stor för att ekonomin går in i en pris- och lönespiral eftersom arbetsmarknaden är mycket mer flexibel, där företagen med brist på arbetskraft kan behöva locka till sig arbetskraft med högre löner. Sannolikheten för detta är betydligt mindre i Sverige som har en mindre flexibel arbetsmarknad. Får svenska företag högre lönekostnader kan det påverka svensk konkurrenskraft, vilket både Svenskt Näringsliv och LO är medvetna om.