Därför kommer inte amerikanska justitiedepartementet att svartlista Ericsson

Det var i december 2019 som Ericsson – inför det amerikanska justitiedepartementet, DOJ –tvingades erkänna anklagelser om mut- och/eller bokföringsbrott mellan 2000 och 2016 i Vietnam, Kina, Djibouti, Indonesien, Kuwait och Saudiarabien.

Straffet blev dels motsvarande 10 miljarder kronor i böter, dels att bolaget under tre års tid skulle stå under övervakning och ”sköta sig”.

–Man kan se det som att justitiedepartementet gav Ericsson villkorlig dom. Bolaget skulle visa på gott uppförande i tre år, och det har Ericsson misslyckats med, säger Anders Elgemyr, analytiker på Carlsquare.

Elgemyr syftar på uppgifterna om att bolaget i över två års tid har hemlighållit en intern rapport som bland annat visar att anställda kan ha mutat IS för att kunna transportera utrustning genom områden i Irak som kontrollerades av terrororganisationen.

–Det är en sak att muta terrorister. Men hade man varit smart hade man berättat det för DOJ. Det är där som skon klämmer, säger han.

Många bedömare, däribland Anders Elgemyr, menar att hemlighållandet är ett brott mot överenskommelsen mellan Ericsson och det amerikanska justitiedepartementet.

Daniel Stattin, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, är inne på samma linje.

– Från amerikanskt håll kommer man med största sannolikhet att öppna nya utredningar. Det är inte bara justitiedepartementet som tittar på sådant här. Det gör även FBI och amerikanska finansinspektionen SEC, säger han.

Om amerikanska justitiedepartementet finner att Ericsson undanhållit väsentlig information – i strid med överenskommelsen – väntar med största sannolikhet nya, tuffa sanktioner, spår Stattin.

–Amerikanska myndigheter får inte framstå som tandlösa. Har man ingått ett avtal med justitiedepartementet, ja då följer man det, säger han.

Förra veckan nekades vd Börje Ekholm och den sittande styrelsen ansvarsfrihet, men fick ändå fortsatt förtroende. Den vd och den styrelse som ytterst ansvarar för att Irak-rapporten inte kommunicerades med amerikanska justitiedepartementet, sitter alltså kvar.

Frågan är om det spelar någon roll för amerikanska justitiedepartementets eventuella sanktionsbeslut.  

– Det enda Ericsson gjort är att sparka en chefsjurist. Skulle det räcka? Nej, absolut inte. Vad är det som krävs? Det är något som bolaget borde ta upp med DOJ. Vill man att vd ska gå, ja då får han gå. Vill man att styrelsen avgår. Ja, då avgår styrelsen, säger Anders Elgemyr och påminner om amerikanska justitiedepartementets enorma makt.

–Man kan se vad som hänt med Huawei efter DOJ:s svartlistning. Inget bolag i väst gör affärer med bolaget. Dessutom ska produkter från Huawei ersättas med produkter från andra leverantörer.

Vad skulle hända om DOJ svartlistade Ericsson?
–Det skulle vara katastrof. Bolaget skulle inte få order från operatörer eller företag som kan tänka sig att sälja till det amerikanska försvaret eller till amerikanska bolag.

Enligt Elgemyr skulle en svartlistning vara en större katastrof för Ericsson än för Huawei. Bakom det sistnämnda bolaget står trots allt den kinesiska regimen.

Mycket talar dock för att Ericsson aldrig kommer att drabbas av DOJ:s ultimata straff – svartlistning.  

– Sedan Huawei svartlistades har vi i princip Ericsson, Nokia och Samsung. Om Ericsson svartlistades har vi bara två leverantörer av basstationer i världen. Det vore ju absurt, säger Anders Elgemyr och fortsätter:

–Jag har lite svårt att tro att DOJ skulle blocka Ericsson. För det finns inte många alternativ. Och USA har ingen egen leverantör av basstationer. I mångt och mycket har ju Ericsson varit den ”amerikanska leverantören”.

Är det något som amerikanska justitiedepartementet tar hänsyn till?
– Absolut. Det här är USA. Rent praktiskt skulle det vara svårt att svartlista Ericsson. Och även om det alltid finns ett visst mått av osäkerhet i juridiska processer talar det mesta för att det kommer att bli höga böter.

Hur höga vill varken Anders Elgemyr eller Daniel Stattin sia om.

– Men vad vi vet är att icke amerikanska bolag får i snitt fem gånger högre böter än amerikanska bolag, säger Stattin.