Danske Bank: 2023 blir ytterligare ett tufft år för kronan: ”Över 11 SEK/euro”

– Vi tror att den svenska kronan kommer möta ytterligare ett tufft år 2023, men med det sagt är även vi förvånande över den otroligt svaga starten på året vad gäller kronan, säger Jesper Fjärstedt till Realtid.

Kommande månad ser han viss potential för en starkare krona, men mycket hänger på beskeden från Fed och ECB nu i veckan samt Riksbanksbeskedet nästa vecka.

– Om Riksbanken gör marknaden besviken finns risken att kronan försvagas ytterligare i närtid. För helåret räknar vi med att en euro kommer kosta över 11 kronor under merparten av året. Det är drivet av skral ekonomisk tillväxt både på hemmaplan och globalt, en riksbank som faller efter åtminstone Fed men kanske även ECB, samt risker kopplade till den svenska fastighetsmarknaden, vilket skrämmer bort utländska investerare från svenska tillgångar, säger han.

Hur ser du på att en svagare krona, åtminstone förr om åren, har lyfts fram som något av en krockkudde för svensk ekonomi, givet Sverige stora exportsektor?
– Det är inte fullt så enkelt. Merparten av våra exportörer är även importörer i något led av värdekedjan, och över tid har den så kallade ”importandelen” av vår export ökat. På marginalen borde det innebära ett minskat positivt bidrag, rent konjunkturellt, från en svagare krona, säger han.

Jesper Fjärstedt menar att den svaga kronan för närvarande snarare bör ses som problematisk, i synnerhet som den riskerar att underblåsa inflationstrycket ytterligare. Det som Sverige importerar blir ju per automatik dyrare när kronan försvagas.

– Givet nuläget, med inflation långt över inflationsmålet, skulle jag säga att denna negativa effekt trumfar eventuella positiva bidrag till exportsektorn, säger han.

Istället frågar han sig om den svaga kronan istället är ett symptom på något underliggande problem i den svenska ekonomin:

– Vi på Danske Bank har bland annat lyft fram att den trendmässiga kronförsvagning som vi sett de senaste tio åren åtminstone delvis kommer som en följd av sämre produktivitetstillväxt i svensk ekonomi jämfört med våra konkurrentländer, och att kronan då har behövt agera som en ’ventil’. Det hela ivrigt påhejat av Riksbanken, skall tilläggas, som med fördel sett den svagare kronan som ett medel för att få upp inflationen till målet, säger han.

Torsdag i nästa vecka blir ett elddop för vad Riksbankens nya generaldirektör Erik Thédéen kan innebära för kronan – om något.

– Vi har länge efterlyst mer explicit verbal kommunikation från Riksbanken vad gäller kronan och ser det nu i princip som ett nödvändigt, men kanske inte allena tillräckligt, villkor för att vända den dystra trenden, säger Jesper Fjärstedt.

Hur ser ni på hans penningpolitiska verktygslåda framöver?
– Den börjar sina, och det är inte längre helt säkert att aggressiva räntehöjningar hjälper. Risken är att fler räntehöjningar slår tillbaka negativt genom sämre konjunkturutsikter och fallande bostadspriser. Den omstuvade valutareserven innebär att de har kapacitet att genomföra direkta valutainterventioner i syfte att stärka kronan, men vi tror inte att det är på tapeten för närvarande. Kort sagt: det är en fin balansakt som väntar Thedéen & co, men vi hoppas få se ett större fokus på kronan under kommande möten, säger Jesper Fjärstedt.