Boije: Riksbanken kan inte vänta längre

Stigande långräntor har dragit upp bankernas upplåningskostnader på framför allt bindningstider över tre månader och mycket talar för att uppgången fortsätter. Bolånekunder bör därmed räkna med väsentligt högre både rörliga och bundna räntor i närtid. I januari 2025 väntas 3-månadersräntan och 5-årsräntan ligga på 3,2 respektive 3,9 procent. Den förväntade vinsten av att binda räntan är i stort sett oförändrad. Det är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr 2, 2022 som publiceras idag.

Sedan Riksbanksdirektionens senaste penningpolitiska möte i februari – då den återigen gjorde bedömningen att en höjning av reporäntan inte var aktuell förrän under andra halvåret 2024 – har inflationen gått upp kraftigt liksom både de globala och inhemska långräntorna. Inflationen slår nu betydligt bredare än bara genom höjda energipriser. Flera centralbanker med amerikanska Fed i spetsen har redan höjt sina styrräntor och aviserat en rad ytterligare höjningar under året. I SBAB:s nya ränteprognos spås reporäntan mot denna bakgrund höjas med 0,25 procentenheter vardera i april och november i år.

– I den ekonomiska omvärldsmiljö vi nu befinner oss i kan Riksbanken rimligtvis inte vänta längre med att höja reporäntan. Det skulle urholka kronan ännu mer och därmed ytterligare spä på inflationen genom en högre importerad inflation. Även om mycket talar för att inflationen dämpas under andra halvåret i år – efter att först troligen ha stigit lite till i närtid – finns ingen anledning för Riksbanken att vänta med en höjning. Detta i synnerhet sett till vikten att stävja alltför höga inflationsförväntningar. Reporäntan bör höjas med 0,25 procentenheter redan vid nästa ordinarie penningpolitiska möte i april, om inte förr, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB i en skriftlig kommentar.

– Det bör samtidigt framhållas att osäkerheten i prognosen är ovanligt stor. En eskalerande Ukrainakris, med en större negativ påverkan på den reala ekonomin globalt, och därmed även på den svenska med ökande arbetslöshet, kan bidra till att dämpa inflationsuppgången och behovet av reporäntehöjningar. Men en sådan mer negativ utveckling skulle samtidigt kunna leda till stagflation – det vill säga stigande arbetslöshet och inflation samtidigt – vilket skulle göra Riksbankens beslutsläge mycket besvärligt. Den risken utesluter dock inte en försiktig höjning av reporäntan redan nu, säger Robert Boije.

SBAB:s prognos är att den rörliga bostadsräntan (3-månaders), mätt som snitträntan på bolånemarknaden som helhet, går upp från 1,8 procent i april i år till 2,2 procent i januari nästa år till följd av de två förväntade höjningarna av reporäntan i år. I januari 2025 väntas den rörliga boräntan vara uppe i 3,2 procent. Det är en uppjustering med hela 0,9 procentenheter sedan föregående prognos i januari. Den femåriga bundna bostadsräntan väntas ligga på 3,9 procent i januari 2025, även det motsvarande en uppjustering med 0,9 procentenheter. SBAB:s syn på vad som är en långsiktigt normal bostadsränta har inte ändrats – den förväntas fortfarande ligga runt 4 procent. Däremot spår SBAB en betydligt brantare uppgång i bostadsräntorna de kommande två åren.

– Det är stora svängningar i räntorna nu och den stora osäkerheten i utvecklingen framöver underlättar inte direkt hushållens räntebindningsbeslut. Vår bedömning är att den förväntade vinsten av att binda räntan i stort sett är oförändrad sedan föregående prognos. 45 procent av de nya lånen väljs idag med 3-månaders bindningstid och 55 procent på längre tid, säger Robert Boije.