Aktieförmögenheten sjönk för första gången på två år

Nedgången skedde från höga nivåer då aktieförmögenheten steg med 71 procent mellan utgången av juni 2020 och december 2021.

Vid utgången av juni 2022 fanns 1 047 noterade börsbolag vid svenska marknadsplatser, vilket är en ökning med 1,4 procent sedan december 2021.

Utlandssektorn var vid utgången av juni 2022 den största ägarsektorn på svensk marknadsplats med en aktieförmögenhet på 3 590 miljarder kronor. Det motsvarar 39 procent av marknadsvärdet, följt av icke- finansiella bolag och hushåll som stod för 29 respektive 16 procent.

Hushållssektorns ägande av aktier på svenska marknadsplatser uppgick till 1 123 miljarder kronor vid utgången av juni 2022 fördelat på 1,15 miljoner aktieägare. Det var en minskning med 33 000 ägare sedan årsskiftet, vilket innebär att ungefär var tionde svensk är aktieägare med en portfölj på minst 501 aktieposter i ett och samma bolag.

Hushållens medianportfölj uppgick till 55 000 kronor i samtliga åldersgrupper vid utgången av perioden, vilket var en minskning med 18 procent sedan årsskiftet. I slutet av juni 2022 hade kvinnor en medianportfölj på 54 000 kronor medan männens motsvarade 55 000 kronor. Sedan medianportföljen började publiceras 2017 har skillnaden mellan män och kvinnors medianportföljer varit stora. Under de senaste fem åren har männen i genomsnitt haft en portföljstorlek på 11 000 kronor mer än kvinnorna, för att under detta halvår utjämnas. Av den totala aktieförmögenheten hos hushållen äger männen två tredjedelar och kvinnorna en tredjedel.

Vid utgången av första halvåret 2022 återfanns flest antal aktieägare med en årsinkomst mellan 300 000 och 399 999 kronor. Denna inkomstgrupp motsvarar en sjättedel av det totala antalet aktieägare bland hushållen. De individer som tjänade 1 miljon eller mer ägde 55 procent av det totala portföljvärdet inom hushållssektorn.

Antalet aktieägare har minskat i inkomstgrupperna med en årsinkomst på upp till 599 000 kronor jämfört med juni 2021. Allra störst var minskningen i inkomstgruppen med en årsinkomst på 100 000 till 199 000 kronor där antalet aktieägare minskade med en fjärdedel. För de inkomstgrupper som hade en årsinkomst på 600 000 kronor eller mer ökade antalet aktieägare något. I inkomstgruppen med en årsinkomst på minst 1 miljon, som hade den största ökningen, steg antalet aktieägare med 1,7 procent. Att antalet aktieägare i en inkomstgrupp förändras kan både bero på att ägare bytt inkomstgrupp eller att de sålt av sitt aktieinnehav.