Trots att svenska cleantech-bolag fördubblat omsättningen mellan 2017 och 2019, missar fortfarande riskkapitalbolag investeringspotentialen i tungt industriella cleantech-bolag. Detta enligt data om 140 cleantech-bolag från Sweden Sustaintech Venture Day.
Mångmiljardtillväxt för svenska cleantech-bolag – många väljer börsen
Mest läst i kategorin
Investeringsviljan i hållbar teknik ökar onekligen, enligt en branschanalys av 140 svenska hållbarhet- och cleantech-bolag med omsättning mellan 5 miljoner kronor och 4 miljarder kronor framtagen av Sweden Sustaintech Venture Day. Analysen avser bolag som kommersialiserat och är igång och säljer till stora, gröna tillväxtbolag, som exempelvis Oatley eller Eolus vind.
Tillgången till kapital ökar, särskilt för större bolag, i den snabbväxande branschen, men det finns fortfarande outnyttjad potential, säger Boel Swartling, entreprenör och investerare samt projektledare för startup-investerareventet Sweden Sustaintech Venture Day som äger rum 11 februari.
– De bolag vi följer har nästan fördubblat sin omsättning från 2017 till 2019, som är senaste året vi har data från Bolagsverket. Från cirka 12 miljarder kronor 2017 till 21 miljarder kronor 2019. Snabbast i procenttal ökar de 35 minsta bolagen som gått från 118 miljoner i omsättning till 342 miljoner i omsättning på ovanstående period, säger Boel Swartling.
Hon fortsätter:
– Det som ligger bakom denna tillväxt är en reell efterfrågan på hållbara produkter och lösningar som dessa företag erbjuder och det är den stora skillnaden mot greentech-hypen 2006-2008. Då fanns tekniken och många fina bolag – men kunderna och efterfrågan fanns inte där i tillräcklig utsträckning. Så är det inte idag. Gröna produkter och tjänster efterfrågas både av B2B och av konsumenter.
”De bolag vi följer har nästan fördubblat sin omsättning från 2017 till 2019, som är senaste året vi har data från bolagsverket. Från cirka 12 miljarder kronor 2017 till 21 miljarder kronor 2019.”
Av de 140 granskade bolagen är 35 börsnoterade. Dessa står för cirka 5,5 miljarder kronor i omsättning 2019. Att börsnotera sig har blivit alltmer populärt bland svenska cleantech-bolag, in synnerhet inom kapitalintensiva sektorer som energi samt transport och mobilitet. Börsnoteringen handlar dock även om att det finns fortfarande få riskkapitalbolag som väljer att investera i industriella bolag.
– Trots Sveriges historia som industrination är riskkapitalmarknaden uppbyggd för att finansiera digitala bolag. Det finns för få investerare som investerar i tungt industriella bolag och därför väljer många börsen. Det tar längre tid att bygga ett industriföretag och därför råder fortfarande brist på riskkapital.
Varför ser kapitalanskaffningen så som den gör idag?
– Vi har många bolag inom kapitalintensiv verksamhet, särskilt energi, energieffektivisering och e-mobility, som går på börsen ganska tidigt för att anskaffa kapital. Sverige har en väldigt stor lokal riskkapitalmarknad men vad det gäller onoterade bolag är den uppbyggd kring digitala bolag som skalar snabbt. Många av greentech-bolagen är industriella eller tillverkar fysiska produkter och industriella investerare har vi brist på utanför CVC-bolagen (industriföretagens venture-bolag).
Hur har detta förändrats under senare åren? Vad kan vi förvänta oss framgent?
– De senaste åren har detta förändrats till det bättre med nya spelare som kommit in, men det är fortfarande en väldigt stor brist på uthålligt riskkapital i den här sektorn. Det påverkar förstås hur många av de fina innovationer vi har som kan skala och bli riktigt stora bolag. När bolagen vuxit sig relativt stora och börjar nå börsstorlek är det dock tvärtom – där finns väldigt dock om institutionellt kapital som gärna investerar grönt. Detta har hänt de sista två åren.
Hur ser du på riskkapitalbolagens investeringsvilja i cleantech framgent? Vilka typer och vilken storlek av bolag anses mest attraktiva?
– De vanliga VC-bolagen föredrar digitala cleantech-bolag och det finns ett antal intressanta sådana. Bolag som skalar snabbt i form av Saas-lösningar och relativt enkla affärer är förstås väldigt intressanta. Vanligtvis går VC-bolagen in i bolag som bevisat sin affärsmodell och söker expansionskapital. Risken har gått ner väsentligt i det skedet samtidigt som det fortfarande finns väldigt stor tillväxtpotential.
Vad bör ske för att mer kapital ska gå till cleantech, vad bör investerare och startup göra?
– Det skulle behövas fler aktiva svenska industribolag som investerade i svensk miljöinnovation. Många av de stora industribolagen på börsen lyser med sin frånvaro inom svensk greentech. Det ser jag som en möjlighet. Likaså skulle det behövas fler långsiktiga, industriella fonder som investerar i tidiga skeden, säger Boel Swartling.
– Om Almi Greentech kunde slopa sitt krav på medfinansiering från en extern finansiär – som ofta är väldigt svår att få tag på – så vore det en stor hjälp. Startups kan bli bättre på att rekrytera blandade team och söka mer säljkompetens – i övrigt gör de allt de kan tycker jag.
”Det skulle behövas fler aktiva svenska industribolag som investerade i svensk miljöinnovation. Många av de stora industribolagen på börsen lyser med sin frånvaro inom svensk greentech. Det ser jag som en möjlighet. Likaså skulle det behövas fler långsiktiga, industriella fonder som investerar i tidiga skeden.”
På Sweden Sustaintech Venture Day kommer bland annat Bill Gates Breakthrough Energy Ventures prata om bolagets strategi och om det tålamod som krävs för just den typen av investeringar, säger Boel Swartling.