2022 började livsmedelspriserna stiga kraftigt, en utveckling som mött hård kritik från svenska konsumenter, vilket bland annat Resumé och SVT har rapporterat om.

”Trots att livsmedelspriserna steg kraftigt 2022 sjönk livsmedelsbranschernas lönsamhet samma år. Nedgången fortsatte 2023 och första halvåret 2024”, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

Rörelsemarginalen för alla livsmedelsbranscherna, var i genomsnitt 2,4 procent under tioårsperioden 2012-2021. Den föll till 2,0 procent i fjol, men har under årets första halvår kraftigt backat till 1,1 procent.

För dagligvaruhandeln samt grossister, var lönsamheten högst under jämförelseperioden 2012-2021, med 2,7 procent rörelsemarginal. Efter att ha backat till 2,2 procent har den dock återtagit viss mark och låg under första halvåret på 2,5 procent.

Sämst för lantbruket 

Lönsamheten är som sämst inom jordbruk, jakt och fiske där den var minus 4,2 procent under det första halvåret 2024. Lönsamheten är som bäst inom dagligvaruhandeln där den uppgick till 2,5 procent under perioden. Dock är det en minskning från genomsnittet på 2,8 procent under 2012-2021.

I hela näringslivet har den genomsnittliga rörelsemarginalen varit 5,1 procent under de senaste femton åren, alltså betydligt högre än livsmedelsbranscherna på 2,2 procent.

Oroväckande låg lönsamhet

Redan i Q2 såg Livsmedelsbolagen lönsamheten som oroväckande låg, enligt dess konjunkturbrev. 

I fjol rådde bitvis en hetsig diskussion om butikernas höjningar av matpriserna var rimliga. I slutet av 2023 kom en rapport från Konjunkturinstitutet som visade att matpriserna höjts mer än befogat, men enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) hade matjättarna skärpt sig, skrev Aftonbladet då. 

Svensk Dagligvaruhandel rapporterade nyligen att livsmedelspriserna hade en lägre ökningstakt än den övergripande inflationen i juli.

Läs mer:
Svensk ekonomi krymper – tungt för hotell och restaurang. Realtid
Mat och hälsovård tar över köpcentrumen. Realtid