Lindvall fick rätt (igen) – Riksbanken ber staten om pengar

”Riksbankens egna kapital är mer än förbrukat. Visst detta är penningpolitik, men de genomförda ”kvantitativa lättnaderna” har nu visat sig få så kallade ”unintended consequences”,  för att prata med filosofen Karl Popper. Och man kan förstås låtsas att detta är en ”filosofisk fråga”, men över tid, om Riksbanken ska få tillbaka sin ”finansiella självständighet” så måste balansräkningen fixas till och då finns ingen annat än att skattebetalarna pyntar upp för detta. Och det är inga små belopp. Vi pratar om närmare 100 miljarder kronor.” Det skrev Realtids Per Lindvall i en krönika redan i maj.

I årsbokslutet för räkenskapsåret 2022 redovisade Riksbanken en förlust om drygt 80 miljarder kronor. Som ett resultat av förlusten blev Riksbankens eget kapital negativt, minus 18 miljarder kronor.

Det preliminära resultatet av den aktuella analysen pekar på att Riksbanken behöver få eget kapital återställt till minst riksbankslagens grundnivå på 40 miljarder kronor.

– Per sista september 2023 skulle ett återställande till grundnivån innebära ett kapitaltillskott på närmare 80 miljarder kronor. Riksbanken behöver också en möjlighet till kompletterande intjäning, sa Erik Thedéen till finansutskottet i dag, enligt ett pressmeddelande.

Enligt Erik Thedéen beror förlusten och det negativa egna kapitalet på att räntorna steg kraftigt under 2022.

– Det har medfört att värdet fallit på de obligationer som Riksbanken köpte under perioden 2015-2021 för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, säkra kreditförsörjningen under coronapandemin och bidra till en god samhällsekonomisk utveckling, sa Thedéen.

När värdet på Riksbankens innehav av obligationer sjunker leder det till orealiserade förluster som belastar Riksbankens resultat och eget kapital.

”Ett negativt eget kapital påverkar inte Riksbankens möjligheter att bedriva penningpolitik på kort sikt. Men för att förtroendet för en oberoende penningpolitik långsiktigt ska upprätthållas är det nödvändigt att Riksbanken är finansiellt oberoende, det vill säga har ett tillräckligt eget kapital och tillräcklig intjäning för att täcka sina kostnader”, fortsatte Thedéen.

Riksbanken har gjort en analys av bankens finansiella ställning, intjäningsförmåga och långsiktiga kapitalbehov. På mötet med finansutskottet presenterade Erik Thedéen de preliminära resultaten av analysen och de åtgärder som vidtagits för att minska riskerna på balansräkningen. Analysen visar att Riksbanken, trots åtgärderna, behöver få eget kapital återställt till minst grundnivån på 40 miljarder kronor, och dessutom en möjlighet till kompletterande intjäning. Riksbanken kommer nu att arbeta vidare med framställningen till riksdagen och möjligheten till kompletterande intjäning.

–När Riksbankens årsredovisning för 2023 är klar i februari 2024 avser Riksbankens direktion att fatta beslut om en framställning som omfattar en begäran om kapitaltillskott och eventuellt även förslag på kompletterande intjäningsmöjligheter. Storleken på kapitaltillskottet i framställningen kommer att utgå ifrån Riksbankens eget kapital och redovisat resultat för 2023. Avsikten är att överlämna framställningen till riksdagen i mars 2024, sa Erik Thedéen.