Senast 2050 ska Europa vara en klimatneutral kontinent. Summan av utsläppen ska med andra ord vara noll. Detta är kärnan i den europeiska gröna given. 

En av de viktigaste uppgifterna för det nyvalda EU-parlamentet och den kommande EU-kommissionen är att ta fram en handlingsplan som sätter ramarna för de nödvändiga investeringarna i den här gröna omställningen.

I detta ingår en strategi för gemensam kemikalielagstiftning i EU.  

Om vi ska nå dit krävs stora förändringar, innovationer och ny teknik inom alla branscher och industrier. Kemi är avgörande i detta sammanhang, eftersom det inte går att nå en grön omställning utan kemi. Vindkraftverk, solceller och batterier för elbilar är bara några exempel på kemiberoende teknologi. 

Ett konkret exempel på hur detta går till är vår nya fabrik i Schwarzheide i Tyskland, som från och med nästa år kommer att kunna återvinna 15 000 ton material från elbilsbatterier. Där kan vi återvinna sällsynta nyckelmetaller som nickel, kobolt och litium, vilka utgör grunden för grön teknologi. Kemi är en förutsättning för att utvinna och återvinna metallerna och därmed skapa en cirkulär modell för framtidens fordonsindustri. 

Som världens största kemiföretag ser vi fram emot revideringen av EU:s gemensamma kemikalielagstiftning REACH. Vi kommer att ta avgörande beslut om investeringar i den gröna omställningen, men det kräver också en tydlighet kring ramar och regler. Den tydligheten saknar vi idag.

Om strategin genomförs enligt det förslag som ligger så kan följden bli att många för miljön avgörande produkter inte längre kommer att finnas tillgängliga, vare sig för konsumenter eller företag. Vi stödjer självklart målet om förbättrad säkerhet för både hälsa och miljö kring kemiska produkter, men vi är oroade att strategin får rakt motsatt effekt. 

Problemet är den av EU föreslagna modellen för att bedöma risker. Hittills har hänsyn tagits till både faran med en kemikalie, det vill säga den teoretiska skadepotentialen, och exponeringen, det vill säga den nivå som vi utsätts för i praktiken. Det senare beror på mängden vi utsätts för och hur den aktuella kemikalien används.

För att illustrera: Trafiken är farlig, men vi förbjuder den inte. Vi hanterar i stället farorna med ljusregleringar, hastighetsbegränsningar och vägskyltar. Trappor kan också vara farliga, men vi förbjuder dem inte. Vi sätter ledstänger på sidan och halkskydd på stegen.

Samma sak gäller för kemiska ämnen. När ett ämne har en förmåga att reagera i ett bilbatteri, ett läkemedel eller i något annat önskvärt sammanhang, då har ämnet också potential att orsaka stor skada. Att förbjuda ämnet i sig är då inte den rätta lösningen. Det blir kontraproduktivt och riskerar att hindra den önskade gröna utvecklingen. 

EU har ett ambitiöst mål med den gröna omvandlingen av Europa. Därför är det viktigt att industrin, lagstiftare och andra relevanta intressenter arbetar tillsammans för att sätta ramar och villkor som tar hänsyn till både konkurrenskraften, hälsan och miljön. Först då kan vi ta tillvara den teknologi och de innovationer som är nödvändiga för att nå det gemensamma målet om att bli en klimatneutral kontinent till 2050. 

Mark Meier
vice president för Norden och Baltikum på BASF

Läs mer:
”EU måste återta sin ledande position inom tech”. Realtid
”Så kan CSRD bli en konkurrensfördel istället för ytterligare belastning”. Realtid
”Styrmedel krävs för att vi ska kunna digitalisera tillsammans”. Realtid