Lånade mångmiljonbelopp – sen flyttades tillgångarna

Fastighetsbolaget Energi Effektiva Bostäder i Sverige AB (EEB), som ingår i SIP Homes-koncernen, har sedan 2018 lånat upp närmare 80 miljoner kronor av privata investerare och bolag för att kunna genomföra prestigefyllda bostadsprojekt på olika platser i Sverige, men också i Finland och på den spanska solkusten. En känd svensk arkitektbyrå står för utformningen av projekten.

Utåt såg allt ut att gå enligt de kommunicerade planerna, men i det dolda samlades skatteskulder på hög samtidigt som de olika projekten drogs med stora förseningar. I augusti försattes bolaget i rekonstruktion, men denna avbröts efter bara några veckor vilket fick till följd att en konkursansökan omedelbart lämnades in.

Konkursförvaltare är advokat Magnus Cederlöv som i dagsläget inte kan kommentera händelserna i bolaget då hans utredning befinner sig i ett tidigt skede. Men rekonstruktören Anders Aspegren på Fylgia hann granska verksamheten under den tid som han hade tillgång till bolagets bokföring.

”Jag anser att en förutsättning för lyckad rekonstruktion och borgenärernas förtroende är att förändringar sker i företagsledningen. Vidare måste en total genomlysning ske av de transaktioner som skett under 2018 och 2019, vilket med stor sannolikhet kommer leda till att en återgång sker av dessa transaktioner”, skriver Anders Aspegren i den underrättelse som gick ut till borgenärerna i september.

Han beskriver vidare en problemfylld verksamhet som drabbats hårt av efterfrågenedgången på nyproducerade bostäder. Det framkommer också att skattedeklarationer inte skötts – vilket fick till följd att 6,9 miljoner kronor i skatteskulder lämnades över till kronofogden redan i maj 2019.

Samtidigt har i stort sett samtliga tillgångar, bland annat flera dotterbolag, flyttats från EEB till ett nytt moderbolag i januari 2019. Kvar i EEB fanns däremot skulderna till investerarna som lånat in pengar till bolaget.

Ett frågetecken är vilka tillgångar som verkligen finns i SIP Homes-koncernen och vart de inlånade pengarna har tagit vägen. Enligt rekonstruktören finns det inga pågående byggnationer i Sverige, däremot planerades det för flera byggstarter 2020. Totalt summeras bristen i bolaget till drygt 95 miljoner kronor.

– När man dök ner djupare i bokföringen och ställde frågor så kom det fram att det i princip inte fanns några värden kvar i bolaget. I det läget skulle en normal rekonstruktion ha avslutats, men här fanns det obligationsinnehavare som hade fordringar på mycket stora belopp som med största sannolikhet inte skulle få något i utdelning i en konkurs och som var intresserade av att ta över bolaget förutsatt att de dotterbolag som hade överlåtits gick tillbaka, därför gjorde vi ändå ett försök, säger Anders Aspegren till Realtid.

För att lyckas med en rekonstruktion behövdes det dels att transaktioner återgick, dels att nya pengar tillfördes snabbt. Det totala kapitalbehovet bedömdes till omkring 30 miljoner kronor. Efter förhandlingar och utredning framkom dock att fordringsägarna inte vågade ta över bolaget och satsa det kapital som var nödvändigt. Därmed begärde Anders Aspegren att rekonstruktionen skulle upphöra.

Skatteverket, som är en av de största fordringsägarna, var negativt inställd till ett rekonstruktionsförsök och kom också med frän kritik före konkursen.

”Skatteverket har tidigare påtalat till rekonstruktören att det ser allvarligt på hur bolaget sköter sin redovisning av skatter och avgifter”, skriver Skatteverket i en inlaga till tingsrätten.

Förutom flytten av EEB:s tillgångar har anställda i bolaget också utfört arbete åt andra koncernbolag utan att ersättning har utgått, enligt Skatteverkets egen granskning.

”I praktiken innebär detta att personalkostnaderna har belastat ekonomin i Energi Effektiva bostäder i Sverige AB medan nyttan har gått till andra koncernbolag”, skriver Skatteverket i inlagan och konstaterar att man saknar förtroende för företagsledningen.

Ytterligare hård kritik kommer från Mazars-revisorn Johan Tilander, som har uppdrag i flera bolag i sfären, däribland EEB och den nya koncernmoden SIP Homes Holding. I det sistnämnda bolagets årsredovisning för 2018 tillstyrker han ansvarsfrihet för styrelsen, men samtidigt kommer han med flera invändningar. Till att börja med att årsredovisningen ”inte är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen”.

Han avstyrker att resultat- och balansräkningen fastställs då dessa innehåller flera tveksamheter enligt revisorns genomgång. Det största problemet är att fordringar på de bostadsrättsföreningar som är tänkta att köpa de kommande fastigheterna, har tagits upp med 109 miljoner kronor. Men då de saknas pengar att bygga för är dessa intäkter mycket osäkra i dagsläget och posten borde därför skrivas ner, enligt revisorn.

Han pekar också på en rad sakfel i årsredovisningen och konstaterar att det saknas redovisning för intressebolag i Sverige och utlandet som man tagit upp som tillgångar.

Totalt har ett drygt 60-tal företag och privatpersoner, många med lång erfarenhet från näringslivet och fastighetsbranschen, lånat närmare 80 miljoner kronor till EEB innan konkursen. Realtid har kontaktat flera av dem men ingen vill ställa upp på en intervju:

– Det gagnar oss inte i dagsläget att prata med media, som en av fordringsägarna säger.

Enligt rekonstruktionshandlingarna har ett flertal långivare försökt samarbeta kring en lösning, men det är oklart om det pågår några sådana försök i dagsläget. Samtidigt skulle deras krav på konkursboet kunna användas för att köpa ut tillgångar, men i så fall måste konkursförvaltaren först säkra dessa genom återvinningar – vilket kan ta tid. Enligt rekonstruktörens bedömning kan fordringsägarna se fram emot att få tillbaka mindre än 4 procent av satsat kapital vid en konkurs.

Tobias Fägnell, SIP Homes-gruppens grundare och ordförande i både EEB och SIP Homes Holding, svarar på Realtids frågor via e-post. Han beskriver sig ha varit redo att gå långt för att tillmötesgå investerarna under rekonstruktionen, bland annat att genom att de skulle få ”ta över ledningen av EEB samt vissa andra dotterbolag inom SIP:s bolagsgrupp.”

”Vi blev ytterst besvikna över att investerargruppen avslog förslaget till uppgörelse – särskilt eftersom vi hade tillmötesgått investerargruppens krav, allt i syfte att åstadkomma det bästa för investerarna, bolaget samt dess personal”, skriver Tobias Fägnell.

Han avböjer att kommentera den uppkomna skatteskulden eller frågan om återvinningsbara transaktioner men skriver att ”Skatteverket inte har till bolaget, varken i skrift eller tal, framfört några sådana synpunkter.”

Enligt Tobias Fägnell är planen nu att fortsätta bedriva verksamhet i den kvarvarande delen av koncernen:

”SIP-bolagens verksamhet fortgår och vi har cirka 50 procent av de som tidigare investerat i EEB som fortsatt är med oss och investerar i vår verksamhet, vi är självklart tacksamma för dessa investerares fortsatta förtroende.”

Nästa steg i den formella konkursprocessen är att tingsrätten kallar till ett edgångssammanträde i november då en fullständig bouppteckning ska gås igenom.