”Man kan säga att det är lite av en gömd basnäring”, säger Frida Lundmark, sakkunnig inom life science på de Forskande läkemedelsföretagen, lif, till Dagens Nyheter.

Förra årets läkemedelsexport landade på drygt 150 miljarder.

På bara 10 år har läkemedelsexporten ökat med 180 procent.

2022 ökade exporten med hisnande 40 procent och Lundmark menar att ”vi har en tradition i Sverige av en ganska klassisk tillverkningsindustri, och läkemedelsindustrin är lite av ett annat djur i det sammanhanget.”

Läkemedel måste nå rätt patienter

Men allt är inte guld som glimmar.

Lundmark lyfter fram ”innovationsparadoxen”, klyftan mellan forskningens ambitioner och patienterna som är tänkta att ta del av den.

”Vi måste bygga ihop det till ett system, så att individer kan få nytta av det som företagen forskar fram och säkerställa att nya effektiva innovationer kommer patienterna till del”, säger hon.

Detta bekräftar Karolina Antonov i en debattartikel i Göteborgs Posten, där hon hyllar den medicinska utvecklingen.

”Men vårt tjugo år gamla läkemedelssystem klarar inte av att hantera den snabba och individbaserade läkemedelsutvecklingen”, menar hon.

Kan hämmas av EU-lag

En annan problematik är att antalet kliniska prövningar har minskat i Sverige.

”Utvecklingen leder till försenad tillgång till viktiga behandlingar för patienter inom EU”, skriver branschföreträdare i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Svenska innovationssatsningar riskerar också att hämmas av ett europeiskt lagförslag som vill förkorta dataskyddet från åtta till sex år, skriver Life-Time.

Asli Sungur, ansvarig över life science på Business Sweden, tror att den totala exporten kommer att fortsätta växa.

Han tror även starkt på tillväxt för sektorn health- och medtech.

“Vi har redan idag stora aktörer aktiva i länder som inte har någon annan utrustning att både detektera och behandla cancer”, säger han.

Läs mer:
Läkemedels-exporten fortsätter att slå nya rekord. Realtid