Realtids Per Agerman anser att coronauttalanden bör hanteras på samma sätt som börspåverkande information. Börsregelverket bjuder också på flera effektiva kommunikationstips till Folkhälsomyndigheten.
Tegnell & Co borde lämna information som börsbolagen
Mest läst i kategorin
Medan börsbolagen har stränga regler att följa rörande hur ny information får kommuniceras, av vem och när, så intar Folkhälsomyndigheten en betydligt mer avslappnad hållning. Myndigheten har mycket att lära av börstopparnas vardag – eller för den delen grundläggande erfarenheter av pr-arbete i kristider.
Att suget efter ny information om coronapandemin närmast är omättligt är inte svårt att förstå. Att få tillgång till relevant kunskap fyller en viktig funktion på alla nivåer, från samhället i stort ner till enskilda individer. Men effekterna av de budskap som går ut kan också bli stora, allt ifrån hur företag planerar sin produktion till enskilda individers rörelsemönster och finansiella sparande.
Folkhälsomyndigheten har blivit navet i flödet och viljan att sprida information är stor. De dagliga presskonferenserna, där den senaste statistiken presenteras, har blivit som en lägereld att samlas kring. I dess spår följer medierapportering, expertkommentarer, ibland politiska utspel och alltid en flod av hyllningar och sågningar i sociala medier.
Till stora delar liknar detta vad som utspelar sig kring börsbolagens löpande pressmeddelanden och kvartalsvisa rapportering. De senaste nyckeltalen skickas sekundsnabbt ut av medierna och kurserna påverkas direkt. För många aktier går debatten sedan hög om det är köp- eller säljläge och om vd:n är en stjärna eller borde få sparken.
Så här kommer några råd till Folkhälsomyndigheten från en som följt börsens informationsflod under många år:
1. Samordnad kommunikation ger tydlighet och överblick för både avsändare och mottagare
Den dagliga presskonferensen klockan 14.00 följer denna tanke väl. Alla vet när informationen kommer och den presenteras i ett format som upprepas på samma sätt dag för dag. Mottagaren kan enkelt jämföra den information som ges med vad som tidigare varit känt. Precis som med börsbolagens kvartalsrapporter.
Problemet är att Folkhälsomyndighetens experter även lämnar information vid andra tidpunkter. Den som följer medieflödet märker snabbt att Anders Tegnell & Co är hett efterfrågade av i princip alla medier. Hade de följt börsreglerna hade de vid dessa uppföljande intervjuer hållit sig mycket strikt till ett finslipat manus och enbart upprepat publicerade nyckeltal och andra kända fakta men så är långt ifrån alltid fallet.
2. Ny information bör lämnas samtidigt till alla
Om en börs-vd prompt vill göra ett utspel i andra sammanhang, säg en fräsig investerarkonferens, så måste det bli ett separat pressmeddelande också. Så jobbar inte Folkhälsomyndigheten. Låt oss ta ett exempel från lördagen den 2 maj. Då sa Anders Tegnell så här till Sveriges Radio om situationen i Stockholm med näraliggande regioner: ”Där tror vi att någonstans mellan tio och tjugo procent nu har haft sjukdomen. Det kan vara mer, jag tror inte att det är mindre.”
Även om uppgiften är väldigt oprecis verkar den ändå innehålla ny information. Hade det varit en börs-vd som uttalade sig på samma sätt om ett kritiskt affärsområde så hade det förmodligen varit ett brott mot börskontraktet. Detta är typiskt sett en uppgift som borde kommuniceras vid den dagliga presskonferensen, tydligt och vid samma tidpunkt för alla.
Än värre var att budskapet riskerade att uppfattas som en krock med tidigare kommunikation. Jag tänker då på den rapport om spridningen i Stockholm som Folkhälsomyndigheten först publicerade och sedan drog tillbaka då den innehöll grova beräkningsfel. I den rättade versionen var bedömningen att 26 procent av Stockholmarna skulle ha, eller ha haft, corona den 1 maj.
För publiken blev det oklart hur de gamla 26 procenten skulle ses i ljuset av de nya 10-20 procenten. Anders Tegnell uttalde sig förvisso om ett större område men inte heller detta var tydligt angivet. Detta visar på betydelsen av samordnad och synkroniserad informationsgivning. Samt kanske att en ledande befattningshavare inte ska göra bedömningar mellan tummen och pekfingret i en känslig fråga innan man är något mer säker.
3. Ge inte stöd till osäkra uttalanden från utomstående
Börsens storbolag följs av en flock analytiker som sätter riktkurser och rekommendationer om köp och sälj. Ibland gör de också medieutspel för att få extra stort genomslag. I coronatider är det många forskare som agerar på liknande sätt. Floden av nya rön och resultat är stort. Senast i helgen var matematikprofessorn Tom Britton ute och talade om en ny beräkning som visar att spridningstakten i Stockholm snart kommer mattas ytterligare då så kallad flockimmunitet kan uppnås redan vid en lägre andel immuna. Britton hade i och för sig inte dubbelkollat beräkningarna med någon utomstående men fick ändå ut uppgiften i media.
Man kan se det som ett positivt köpråd. Men hade Britton varit en aktieanalytiker hade bolaget han kommenterade varken sagt bu eller bä. ”Inga kommentarer”, hade varit det enkla svaret om någon frågade. Men Anders Tegnell valde trots detta att uttala sig för TT på ett sätt som bara kan tolkas som att han backade upp den osäkra studiens slutsatser.
4. Kommunicera inte ny information via Twitter
När Folkhälsomyndigheten drog in den felaktiga rapporten ovan kommunicerades detta enbart via Twitter. Det hade inte varit fel i sig om man hade gått ut med ett pressmeddelande samtidigt, men det gjorde man inte. Den som gick in på den tidigare publicerade länken till rapporten fick till på köpet bara upp ett felmeddelande. Hade ett börsbolag agerat på samma sätt hade det blivit varning och kanske böter.
5. Det måste vara tydligt vem som kommunicerar och med vilket mandat
På de dagliga presskonferenserna går det lätt att se vem som företräder vilken instans. Men i de löpande intervjuerna blir det lite mer oklart. Främst är det de före detta statsepidemiologerna Johan Giesecke och Annika Linde som ofta dyker upp som jokrar i leken. De verkar dessutom väldigt välinformerade om vad som händer på Folkhälsomyndigheten.
Även om Giesecke och Linde är några av de mest kompetenta vi har i landet på området så blir det problematiskt om mottagaren inte vet om de uttalar sig som privata experter eller utifrån någon form av offentligt uppdrag. Det är lite som att en före detta börs-vd löpande skulle kommentera sitt gamla bolag i media. I så fall hade den nya ledningen varit mycket mån om att resa en hög kinesisk mur mot en sådan aktör.
Med tanke på den enorma laddningen som vi ser kring Folkhälsomyndighetens kommunikation är de här lärdomarna något som förmodligen skulle underlätta för alla inblandade. Det skulle inte heller vara speciellt svårt att följa de här reglerna.
Centralt är att Folkhälsomyndigheten skaffar sig en egen kontroll på vilken information som kommuniceras och var. Om ny information ges i någon enskild kanal ska denna omedelbart gå ut som ett pressmeddelande. Allt förpackas sedan i ett arkiv där man kronologiskt kan följa vad som gått ut. Kan ett börsbolag klara det borde det samma gälla för en myndighet.
Om en sådan ordning ändå är svår att få till stånd finns det en annan börsregel att ta till, nämligen den om den tysta perioden. Alltså att man inte kommenterar verksamheten veckorna före en rapport. Förslagsvis skulle en sådan tyst period råda från precis efter den dagliga presskonferensen fram till starten av nästa dags presskonferens. Det handlar trots allt om mindre än 24 timmar. Så länge borde vi kunna hålla informationshungern i schack.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.