Regelhets drabbar Avanza

Uppstickaren på pensionsmarknaden Avanza Pension fick häromdagen böter på 35 miljoner kronor av Finansinspektionen, FI, för en rad brister som handlar om de försäkringstekniska avsättningar. Men vad innebär det?

Avsättningarna är ett slags konsumentskydd för försäkringstagarna och skall utgöra summan av de framtida kassaflödena med en viss riskmarginal, som motsvarar försäkringsbolagets åtaganden enligt kundavtal.

Det är uppenbart att Avanza Pensions ledning inte har uppfyllt kraven, som framför allt bygger på Solvens 2-regelverket från EU och som implementerades i svensk rätt för några år sedan.

Till exempel har Avanza Pension enligt FI inte gjort ordentliga analyser av kundernas historiska beteenden. Därmed inte heller en tillräckligt kvalificerad analys av framtida beteenden som påverkar intäkter och kostnader i försäkringsbolaget.

En en av detaljerna FI riktar in sig på är bedömningen av annullationer (återköp av försäkringar) och flyttar av försäkringar till andra bolag. FI anser att Avanza har underskattat sina framtida annullationsnivåer. En annan kritik är att Avanza inte gjort separata intäktsbedömningar för sina olika intäktskällor (courtage, fondprovisioner och valutaväxlingsavgifter). Avanza har istället “buntat ihop” sina intäkter till en schablon. Enligt FI har dessa prognostiserade intäktsflöden inte heller utsatts för olika osäkerhetstester.

Kritiken gäller också Avanzas prognostisering av framtida kostnader. Här kritiserar FI en rad antaganden som myndigheten menar ger en felaktig bild av framtiden.

Avanza Pension har utan tvivel haft bristfällig rutiner kring sina beräkningsmodeller. Samtidigt kan man fråga sig vad alla dessa detaljerade regler kring beräkningarna fyller för funktion? Utgångspunkten för Solvens 2-reglerna är bland annat att skydda försäkringskonsumenterna, men att tro att detaljerade myndighetsregleringar kan fånga in alla framtida risker på ett korrekt sätt är helt orealistiskt.

Alla ekonomiska prognoser om framtiden är behäftad med mycket stor osäkerhet och denna minskar knappast genom att detaljgraden skruvas upp, det vet alla som arbetar med prognosmodeller. Snarare ger det upphov till en falsk trygghet.

All denna regeliver bottnar i händelserna under finanskrisen för tio år sedan och syftar till att undvika en liknande utveckling i framtiden. Vissa regeländringar är naturligtvis av godo, men mycket av de nya regelverk som införts stärker inte konsumentskyddet utan leder främst till stigande kostnader som bolagen vältrar över på kunderna.