Realtid

Prisuppgången för bitcoin visar bara att den är fullständigt hopplös att använda som valuta

Per Lindvall
Uppdaterad: 09 nov. 2020Publicerad: 09 nov. 2020

I mina ögon så är bitcoin enbart ett bevis på att irrationaliteten är lika levande idag som den var i 1600-talets Amsterdam, när tulpanlökar var grejen. Det skriver Realtids Per Lindvall.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Blockkedjor säjs vara framtiden. Nu finns en blockkedjeteknik även i skogen. Frågan är vilken som kommer att få störst betydelse. Kanske är båda lika hopplösa.

Som skogsägare så stöter man ibland på problemet att värdefulla träd blåser omkull på ett tillsynes slumpmässigt sätt, ett träd här och ett träd där. Att ta rätt på dem är oftast en mycket kostsam process, där kostnaderna långt överskrider de potentiella intäkterna med traditionella metoder. En möjlig lösning skulle kunna vara att man koppade ihop ett antal taljor och block i en kedja för att på ett smidigt sätt vinscha ut dessa träd ur skogen. Kort och gott bygga en flexibel blockkedja.

Se där, något som skulle kunna revolutionera logistiken på marken inom skogsindustrin. Skotningen, utförsel av virke i skogen, hör till de största kostnadsposterna vid såväl avverkningen som framför allt gallringen av skog. Därmed skulle man lösa ett av svensk skogsindustris största bekymmer, att med denna ”träd-till-träd-teknik” öka produktiviteten i virkesanskaffningen, vilken har stagnerat under de senaste decennierna.

Med distribuerade blockkedjor skulle avverknings- och gallringskostnaderna kunna mer än halveras till och med 2035. Och slutavverkningar skulle inte längre vara den mest rationella avverkningsmetoden utan man skulle kunna plocka just träd för träd. Med tanke på de snabba tekniska landvinningarna, så skulle man även kunna sälja in möjligheterna till trådlösa lösningar, därmed skulle kostnaderna minska än mer dramatiskt. Detta bör vara något som de specialiserade skogsindustrikonsulterna på det fusionerade Afry skulle kunna skriva en rapport om. Och inte minst sälja konsulttimmar.

Okej, det som skrivits ovan är hitte-på, även om jag personligen tänker införskaffa en handburen, bensindriven vinsch för att hantera detta problem på mina ägor.

Parallellen må ha sina brister, men en dylik rapport om de digitala blockkedjornas fantastiska möjligheter publicerades av konsult- och revisionsjätten PWC i mitten av oktober. Rapporten med titeln – Time for trust, the trillion dollar reasons to rethink blockchain.

”Mot detta kan man invända att som transaktionsmedel har den knappast gjort några landvinningar alls, annat än att flytta pengar från jurisdiktioner som har byggt hinder för normala transaktioner, för att tvätta pengar och för ren och skär spekulation.”

Enligt denna rapport har den digitala blockkedjetekniken potential att lyfta den globala tillväxten med  176 000 0000 000 dollar, motsvarande 1 5000 miljarder kronor, till 2035. I denna rapport får vi oss flera påminnelser om vilka möjligheter som olika teknologiska landvinningar har medfört och som därmed även detta system av datasträngar gör för att lagra och distribuera, samt inte minst verifiera information ger.   

ANNONS

Vi får exempelvis veta att blockkedjorna är motsvarigheten till de under 70-och 80-talet införda streckkoderna i handeln. Eller mer, det är egentligen lika stort som internet. Det är en ”infrastrukturindustri”. Potentialen är således enorm, som PWC:s rad av nollor efter siffrorna 1,76 avslutat med ett dollartecken vill visa.

Men detta är högst sannolikt lika mycket ”hitte-på” som min föreslagna blockkedja för skogsindustriella tillämpningar. Det är naturligtvis lite svårare att bevisa. Men vi kan ändå se tydliga tecken på detta. 

För det första. Det har nu gått elva år sedan den mytiske Satoshi Nakamoto tog fram bitcoin där han genom blockchaintekniken löste den svårlösta nöten om hur man undviker att digitala pengar helt enkelt kopieras och används för fler transaktioner. Några, en hel del inom kryptovalutakulten, skulle hävda att bitcoins stigande värde visar vilken fantastisk teknik som detta är.

Mot detta kan man invända att som transaktionsmedel har den knappast gjort några landvinningar alls, annat än att flytta pengar från jurisdiktioner som har byggt hinder för normala transaktioner, för att tvätta pengar och för ren och skär spekulation. 

Den senaste stora prisuppgången för bitcoin visar bara att den är fullständigt hopplös att använda som valuta. Den uppfyller helt enkelt inte de baskrav som ska ställas på en sådan, att den ska vara ett acceptabelt transaktionsmedel, en pålitlig ekonomisk kontraktsenhet och ha ett stabilt och förutsägbart värde. Vem vill teckna ett hyreskontrakt, betala eller få lön i bitcoin? 

 I mina ögon så är bitcoin, liksom de över 1 500 hundra varianterna på kryptovalutor som har kommit efter, enbart ett bevis på att irrationaliteten är lika levande idag som den var i 1600-talets Amsterdam, när tulpanlökar var grejen. Att skapa, ”mina”, dessa icke kopierbara datasträngar liksom även att genomföra transaktionerna, där nya data ska adderas till blockkedjorna, har dessutom visat sig vara mycket energikrävande och därmed extremt kostsamt jämfört med konventionell databasteknik. Blir det dessutom fel i kedjan, så går det heller inte att ändra. Allt enligt den klassiska ”garbage in – garbage out -modellen”, som spökar i de flesta system, bara att här är det irreversibelt.

Och trots de senaste årens mycket stora hype runt de digitala blockkedjorna så finns mycket få tillämpningar som visar att den har någon revolutionerande förmåga i övrigt. 

Visst, Bank of China och även vår svenska Riksbank har inlett studier för att med hjälp av blockkedjeteknik ta fram traditionella statsbackade digitala valutor, men det är högst osäkert om dessa kommer att lanseras eller fungera.

ANNONS

Deutsche Börse och den autraliska börsen hade också planer på att använda blockkedjetekniken för att verifiera gjorda transaktioner, men ingen har lyckats ta fram något som verkar funka.

Deutsche Börse har lagt ner sitt projekt och den australiska börsen har skjutit fram sitt experiment i två år till.

Det finns några ofta citerade exempel på att det danska rederiet Maersk och den amerikanska telejätten Verizon ska ha hittat några tillämpningar, men det finns i dessa fall inget som säger att någon annan databasteknik hade varit lika bra eller bättre.

Blockkedjor i skogen är däremot något helt annat.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS