Nu riktas blickarna mot ex-topparna på Swedbank

På torsdagsmorgonen samlas Finansinspektionens styrelse för att gå igenom slutsatserna från den stora utredningen av Swedbanks penningstvättsproblematik. På agendan står också att ta beslut om och i så fall vilka sanktioner som ska riktas mot banken.

Att Swedbank skulle klara sig utan anmärkningar och någon form av sanktionsböter vore otroligt överraskande. Men det är heller inte självklart att Finansinspektionen kommer att gå fram med ”maxstraffet” på bötessidan, vilket är 10 procent av omsättningen eller drygt 4,5 miljarder kronor.

Denna maximala sanktion, som enligt uppgiftslämnare till Svenska Dagbladet skulle kunna hamna ytterligare en bit högre, är just taket i lagstiftningen. Till detta ska läggas att det saknas praxis på området. Det talar för att FI kommer att lägga sig en bit längre ner på skalan.

Den uppblossande coronakrisen är en annan faktor som spelar in. FI har ett ansvar för stabiliteten på den finansiella marknaden och enligt lagtexten får ett sanktionsbeslut inte äventyra bankens möjligheter att ”fullgöra sina förpliktelser”. Även detta är alltså en faktor som måste vägas in.

Men det är inte den enda komplicerande omständigheten. Den speciella situationen runt Swedbank och Finansinspektionen gör torsdagens beslut till ett av de känsligaste i myndighetens historia.

För det första synas nu FI:s egen roll och resurser. Utredningen har pågått med full kraft i mindre än ett år och det har funnits flera tecken på en ansträngd arbetssituation. Till detta kommer att myndigheten måste väga in vad den gjort historiskt. Det är fortfarande oklart exakt vad FI kände till om penningtvättsproblematiken i Baltikum innan SVT:s Uppdrag granskning sände sitt första program i februari 2019, men det var inget okänt fenomen.

”Vi analyserar men inget av detta verkar vara nytt. Det handlar återigen om 2007-2015”, skrev en hög chef på FI till sin kontakt på finansdepartementet samma dag som programmet sändes. Det framgår av SMS som Dagens Industri tidigare publicerat.

Det är känt att FI gjorde någon form av granskning under hösten 2018 men att man i december samma år valde att inte gå vidare med en utökad utredning. Om Swedbank gav mer information än vad som är känt till FI – och fick grönt ljus för att köra på den inslagna förnekelselinjen – är det en faktor som kan mildra smällen för banken. Om inte FI ska göra avbön och rikta kritik mot sitt eget agerande.

För det andra måste beslutet respekteras av omvärlden mot bakgrund av de täta personband som finns i toppen av FI och Swedbank. Med Göran Persson som bankens ordförande, Peter Norman som tidigare ledamot, och Jens Henriksson som vd finns en rad kopplingar till FI:s generaldirektör Erik Thedéen men även myndighetens ordförande Sven-Erik Österberg. Kopplingarna minskar inte om man lägger till att Anders Sundström tidigare var ordförande i banken under flera av toppåren för penningtvätten i Baltikum. Gruppen utgör helt enkelt en stor del av toppskiktet i en S-märkt finans- och myndighetsadel det senaste decenniet.

FI har tidigare meddelat att Erik Thedéen inte är jävig i beslut gällande Swedbank. Återstår att se hur han och ordföranden Österberg väljer att agera i styrelserummet imorgon.

För det tredje måste Finansinspektionen slutligen hantera relationerna med myndigheter i Baltikum och USA. Systermyndigheten i Estland väntas komma med ett eget besked under torsdagen. Sett till hur estniska FI har hanterat Danske Bank så vill de inte gå fram med några silkesvantar. Estländarna har istället tidigare valt att kritisera de danska myndigheternas bristande agerande och helt sonika slängt ut Danske från landet. FI kan inte ligga för långt ifrån den estniska bedömningen. Allt talar dock för att åtgärderna är noggrant samordnade.

Relationerna västerut, mot USA, är ännu känsligare. Här finns en rad storpolitiska dimensioner som gör att den kommande prövningen mer liknar ett diplomatiskt spel. Ett återkommande rykte på marknaden gör gällande att Swedbank kommer att skonas av amerikanerna eftersom de har ett intresse av att banker från vänligt sinnade nationer dominerar marknaden i Baltikum.

Mot det står att det historiskt är USA som dömt ut de hårdaste sanktionsböterna mot svenska företag, se exempelvis Telia. För FI gäller det att navigera rätt här. Ett alltför milt sanktionsbeslut skulle kunna trigga en amerikansk reaktion – något som inte heller Swedbank vill se.

Det är solklart att Finansinspektionens beslut kommer att lusläsas av finansbranschens aktörer på torsdagen  – trots coronakrisen. Men det är också flera individer som har ett stort personligt intresse i utfallet. En omständighet som inte kommit fram lika mycket i ljuset är att FI kan sanktionera även på personnivå. Myndigheten kan besluta om något som kan liknas vid näringsförbud i finansiella företag och kan också rikta personliga sanktionskrav på upp till 5 miljoner euro.

Swedbank har under det senaste året gjort allt för att gentemot FI visa att man tar saken på allvar då i princip hela styrelsen och en stor del av ledningen fått lämna. Därför riktas blickarna nu främst mot de tidigare ordförandena Anders Sundström och Lars Idermark, samt ex-vd:arna Birgitte Bonnesen och Michael Wolf, och vad dessa kände till och gjorde under de aktuella åren.

Om FI inte alls har bedömt denna fråga vore det underligt och skulle tas emot med förvåning i branschen. Inte minst då många fortfarande minns hur hårt myndigheten gick fram mot enskilda ledamöter i HQ Bank som i praktiken bannlystes från uppdrag i styrelser och andra ledande befattningar efter tillståndsindragningen 2010.