Nu pumpas nya bostadsbubblor

I takt med att bostadspriserna i USA klättrat tillbaka till de bubbelnivåer som rådde åren strax före finanskrisen 2008-2009 har en ny form av investeringsmöjlighet i bostadsmarknaden tagit fart. 

Åren före finanskrisen var det inte ovanligt att många ”vanliga” amerikaner valde att investera i ytterligare en bostad i rent spekulationssyfte, ofta via ökad belåning i den befintliga bostaden. Priserna kunde ju inte gå ner – trodde många. Ett fenomen som förekommit även på den svenska bostadsmarknaden. Här har det framför allt handlat om att spekulanter tecknat sig för nyproducerade bostäder före byggstart utan avsikt att flytta dit utan sälja objektet till någon annan till ett högre pris. 

De senaste åren har en mängd nya bolag dykt upp på den amerikanska fastighetsmarknaden som erbjuder investeringar i både bostäder och kommersiella lokaler via nätet till allmänheten. Delar av utbudet av bostäder har sitt ursprung i bostadskraschen i samband med finanskrisen då en enorm mängd bostäder togs över av banker och private-equity bolag när ägarna inte klarade av räntor och amorteringar. Det som lockar många privatinvesterare är löften om en hög och stabilare avkastning jämfört med obligationsmarknaden och börsen på det investerade kapitalet. 

Det går att köpa hela enfamiljsbostäder, som hyrs ut, eller delar av en eller flera bostäder för att skapa sin egen bostads- eller kontorsportfölj. Allt beror på hur dessa nya bolag valt att profilera sig. 

Roofstock, som grundades 2016, har utvecklat en handelsplattform med detaljerade beskrivningar av objekten och de individer som hyr bostaden. Priserna varierar mellan 40 000 och 400 000 dollar. Enligt bolaget köps och säljs 500-600 bostäder varje månad. Roofstock erbjuder investeringar där köparen går in med  minst 10 procent i objektet. Bolaget behåller oftast 10 procent för att visa att de tror på investeringen. 

Andra aktörer, som till exempel Compound och Holdfolio, ger privatinvesterarna möjlighet att köpa mycket små andelar i ett eller flera objekt. Minsta investering är låga 50 dollar hos Compound. 

Andra bolag, som JWB, köper bostadsobjekt som renoveras och sedan hyrs ut. Därefter säljs objektet vidare till flera mindre investerare. Ofta erbjuds lånefinansiering för att underlätta affären för investeraren och öka den potentiella avkastningen. Hos andra aktörer kan investerarna sköta renoveringar och förvaltningen själva. JWB och andra digitala bostadsaktörer erbjuder också flera olika förvaltningstjänster till de nya ägarna. 

Intresset för investeringar i bostäder och andra fastigheter märks också i en kraftigt ökat inflöde i onoterade fonder (non traded real-estate investment trusts) som investerar i bostäder, kommersiella lokaler och kontor. Under fjolåret investerade allmänheten omkring 12 miljarder dollar i den här typen av onoterade fonder, mer än dubbelt upp jämfört med åren före trots att priserna fortsatt att stiga. 

I perspektivet att prisutvecklingen på den amerikanska bostadsmarknaden, liksom i Europa,  varit mycket stark under 2010-talet är trenden mot ökat risktagande och växande privatinvesteringar i framför allt bostadssektorn en bubbelvarning. Priserna är lika höga som före finanskrisen, och som Realtid tidigare beskrivit ökar samtidigt allt fler amerikaner sin belåning i bostäderna när de refinansierar sina hem.