Krisen för flygbolagen visar hur våldsamma spridningseffekterna blir

Allt fler talar nu om att det kommer att ta ett par år innan flyget återhämtat sig ordentligt. Situationen är akut, där alla plan står på marken och flygbolagen har enorma kostnader både för maskinerna och personalen. Det krävs, och kommer att krävas, väldigt dramatiska åtgärder.

SAS varslar 5 000 anställda, varav 1 900 i Sverige. Det motsvarar 40 procent av alla anställda.

Men det kommer långtifrån att stanna där. I första skedet måste bolaget få del av de statliga program som utlovats. Den kassa på 6 miljarder kronor vid årsskiftet som SAS var så stolt över när coronakrisen började ta sig runt i världen räcker inte långt när alla prognoser kastats överbord. Miljardvinsten som SAS vd Richard Gustafson trodde på i februari, när flygbolagets förhoppning fortfarande var att effekten av coronaviruset skulle bli marginell, har bytts mot en förlusttakt där 1 miljard rinner iväg väldigt fort.

Det ser likadant ut runtom i världen, där bland annat franska och nederländska staterna sätter in ett gigantiskt program för Air France-KLM, och Lufthansa förhandlar med tyska staten. De statligt garanterade svenska och danska lån som SAS ännu inte fått en krona ifrån måste fram snabbt. Och i nästa skede måste aktieägarna, där svenska och danska staten är störst, ännu en gång ställa upp med nya pengar. Lån räcker inte.

SAS har tidigare både gjort nyemissioner och gett ut obligationslån. Det råder ingen tvekan om att det kommer att krävas nya sådana åtgärder, sannolikt med ännu högre belopp den här gången.

Och läget är än mer akut hos den forna snabbväxaren Norwegian. Här är det ännu tydligare hur staten, aktieägarna och kreditgivarna bara har dagar på sig att fatta beslut där flygbolagets överlevnad står på spel. Men räddningsplanen för Norwegian kan även säga en del om vad som kan förväntas i SAS.

Det förslag som Norwegian lade fram på måndagen justerades redan på tisdagsmorgonen.

Norska staten, som sedan tidigare sålt sina aktier i SAS, kommer att spela en mycket aktiv roll. Bland annat ska Norwegian få lån på nära 3 miljarder kronor, pengar bolaget måste få in före mitten på maj.

Flera dotterbolag i Sverige och Danmark har redan satts i konkurs, och stora delar av de anställda riskerar sina jobb. Bolaget betalar bara de absolut viktigaste fakturorna för att hålla igång verksamheten.

Men det handlar också i hög utsträckning om att omvandla skulder till eget kapital. Enligt måndagens förslag skulle kreditgivare och de leasingbolag Norwegian arbetar med ta över 95 procent av ägandet, och de nuvarande aktieägarna bli sittande med cirka 5 procent.

Första steget i räddningen är ett möte med obligationsägarna på torsdag, den 30 april. Den minskade skuldsättningen krävs bland annat för det statliga stödet.

Enligt det nya förslaget ska 50 procent av två obligationslån göras om till aktier, istället för som tidigare föreslagits 60 procent. Bolaget vill också ändra konverteringen av ett obligationslån till 80 procent istället för 85. Förfallodagen för obligationslånen föreslås framflyttade med ett år, förfallna räntor stryks och inga räntor ska påföras före den 1 juli 2021. 

Ägare till obligationsfonderna är allt från norska räntefonder till internationella hedgefonder, som alltså måste övertygas av räddningsaktionen.

Dessutom vill Norwegian att leasingskulder konverteras till aktier. Totalt rör det sig om cirka 10 miljarder kronor som ska göras om från skulder till aktier.

Den 4 maj hålls det en extra och elektronisk stämma där aktieägarna ska rösta om räddningsplanen. Största aktieägare, som ökat under senare tid, är den statliga norska fond som hanterar aktieplaceringar i Norge, Folketrygdfondet, med drygt 8 procent av aktierna. Men på senare tid har både svenska och norska småsparare spekulerat stort i en vändning för Norwegian, och Nordnets kunder är den största ägargruppen bredvid norska staten. 

Aktien har tappat nära 90 procent av sitt värde i år, och nu riskerar aktieägarna alltså att späs ut till oigenkännlighet. Det har lett till strider mellan olika falanger av mindre aktieägare, där inte minst småägare som även är anställda av Norwegian ställer sig bakom förslaget. Mer spekulativa investerare, som hoppats på ett snabbt klipp, är mindre nöjda med att de nu får vara med och betala en stor del av kostnaden för räddningen genom att de, även med det senaste omgjorda förslaget, späds ut så våldsamt. 

Dagen efter årsstämman börjar dessutom teckningen i den föreslagna nyemissionen på närmare 400 miljoner kronor.

Och om exakt en månad, den 28 maj, kommer både SAS och Norwegian med sina kvartalsrapporter. Det lär bli riktig rysarläsning.

Krisen för flygbolagen visar också hur våldsamma spridningseffekterna blir. Luftfartsverket bantar rejält. Den statliga flygplatsägaren Swedavia ger hyreslättnader samtidigt som anläggningarna står tomma och bara kostar pengar. Sigtuna kommun, som i stort sett helt lever på Arlanda, begär stora statliga stöd. Hela den kommunala ekonomin kollapsar, vilket i sin tur påverkar all verksamhet i regionen.

Det är bara effekter i närområdet, till det kommer alla bolag runtom i världen som är beroende av flygbolagen, från krisande flygplanstillverkare till mängder av tjänsteföretag.

För flygresenärerna väntar i bästa fall två kraftigt bantade skandinaviska flygbolag när läget åter börjar normaliseras. Risken är uppenbar att priserna kommer att vara högre. Och för dem som flyger från Sverige är risken också att ett mindre SAS främst satsar på Kastrup, och Norwegian i högre utsträckning drar sig tillbaka till den norska hemmamarknaden.

Mycket tydligare än så här kan det inte bli hur hela kedjan, från stater till aktieägare, kreditgivare, anställda, leverantörer och kunder drabbas av kollapsen i en bransch.