Därför kan olja kan vara mer hållbart än vindkraft

I den miljöaktivistiska virvelstorm som nu sveper över världen har debatten om hållbara företag och hållbara investeringar tagit ny fart, inte minst i Sverige. Tyvärr är debatten ofta lite enkelspårig och inriktad på det som anses vara “farligt” eller bidrar till klimatförändringarna.

Ett sådant exempel är att många fondföretag och hållbarhetsivrare förespråkar en exkluderande inriktning kring investeringar. De menar att det bästa sättet att uppnå hållbarhet är att inte investera i vissa typer av bolag.

Ofta nämns producenterna av fossila bränslen, framför allt kol- och oljeindustrin, som en “ful” och miljöförstörande sektor. Fossila bränslen bidrar visserligen till den pågående globala uppvärmningen av atmosfären, men samtidigt råder ingen tvekan om att flertalet industrisektorer och hushåll i nuläget är helt beroende av fossila bränslen.

Jämförelserna blir konstiga. Vissa kvalitativa bolag uppfattas som “rena”, till exempel ett vindkraftsbolag. Ett oljeprospekteringsbolag gör det inte, trots att det kan ha integrerat hållbarhetsfrågorna i sin ordinarie verksamhet och vara minst lika hållbart om inte mer.

Hållbarhetsarbetet för företagsledningen och styrelsen handlar om att på ett systematiskt sätt ta hänsyn till sin omvärld och investera i ny teknik och organisation för att minska sitt miljömässiga och negativa “etiska” avtryck så mycket som möjligt.

Ett välkänt exempel är svenska bryggeriet Spendrups hållbarhetsarbete med sina dryckestransporter. Koncernen har växlat majoriteten av sina transporter från fossila bränslen till ett förnybart bränsle. Samtidigt har Spendrups arbete mot ökade samtransporter höjt fyllnadsgraden i den egna lastbilsflottan. Detta har ytterligare minskat klimatpåverkan och dessutom sänkt kostnaderna för bolaget.

För ett oljeproducerande bolag handlar det, enkelt uttryckt, om att få upp oljan ur marken eller havsbotten med så liten negativ miljö- och samhällspåverkan som möjligt. Exempelvis kan det handla om att minimera riskerna för oljespill i samband med produktionen. Flera studier på hållbarhetsarbetet ur detta perspektiv visar att många bolag kan öka sina finansiella resultat genom smartare produktion och ny resurssnålare teknik. Hållbarhetsarbetet är inget som normalt sett driver upp kostnaderna i bolagen, snarare tvärtom.

Därför blir resonemanget märkligt om exkludering och fingerpekande riktat mot vissa industribranscher och enskilda bolag.

Ju fler marknadsaktörer som väljer att inte investera i bolag som producerar miljöfarliga produkter – återigen är fossila bränslen ett bra exempel – riskerar att leda till att hållbarhetsarbetet i dessa branscher och bolag försämras. Detta eftersom en krympande efterfrågan på aktien påverkar värderingen negativt och därigenom försämras finansieringsmöjligheterna vilket påverkar utvecklingsarbetet i fel riktning. Snarare är det av godo om de bolag som sysslar med med nödvändig om än miljöskadlig produktion premieras för sitt hållbarhetsarbete. Det ökar möjligheterna för att utveckla hållbarhetsarbetet ytterligare.

Det finns också ett starkt tryck för att utveckla hållbarhetsfrågorna från många olika aktörer, inte minst hushållen som via sin konsumentmakt påverkar bolagen mot större hänsynstagande till miljö, sociala och etiska frågor. Det stärker de bolag som arbetar integrerat och aktivt med sitt hållbarhetsarbete.