Därför blev det fel i krönikan om Ilija Batljans företagsdjungel

De bolag som tillskrevs Ilja Batljan ägandet av en massa bolag med akronymen IB, som IB Bostad 18, IB Vissland AB med flera. Det är helt fel. De är alla dotterbolag till Samhällsbyggnadsbolaget. I den databas som Realtid använde för att få grepp på den djungel om 959 bolag där Ilija Batljan har styrelseengagemang så fanns dessa inte de upptagna i SBB-koncernen. Och av styrelseengagemanget drogs slutsatsen att det var Ilijas bolag. Fel. De enda IB-bolag som inte ägs av SBB är enligt SBB:s styrelseordförande Lennart Schuss IB Invest Eskilstuna AB och Ilija Batljan Invest Kristianstad AB.

Samma felaktighet gäller Samhällsbyggnadsbolaget i Haninge AB. Det låg utanför SBB-koncernen i databasen, men hörde egentligen till den. Transaktionerna mellan bolagen har varit många men det rör sig om interntransaktioner. Det har inte skett några köp och försäljningar av fastigheter eller bolag mellan SBB och Ilija Batljan privata bolag enligt Lennart Schuss. 

Så det som står kvar från tisdagens krönika är Ilija Batljans AB:s obligation. Den är fortfarande en märkvärdig skapelse. Sant är också att det gungar lite under Ilija Batljan. Och när det gungar så kommer saker i rörelse. Värden förskjuts och kovenanter kan brista. Centralt för hur denna rörelse kommer att kunna hanteras är Ilija Batljans AB:s obligation med en ram på 860 miljoner kronor och där 682 miljoner kronor är utestående, enligt DI.  Denna obligation är ett rart exemplar, likt Afrikas okapi, där få likartade exemplar har beskådats i det vilda, enligt de kapitalmarknadsjurister som Realtid har varit i kontakt med. Den har märkliga ränder, som en zebra, kropp som en gnu och huvud som en giraff. 

Denna obligation har använts för att finansiera Batljans privata engagemang. Det som sticker ut i denna obligation är att den är kopplad till Ilija Batljans egna ägande av emittentbolaget, men han har inget eget betalningsåtagande. Kovenantstrukturen är opak (grumlig ungefär, reds anm), där ”loan to value” inte får överstiga 60 procent. Men vad som ingår i beräkningarna är svagt definierat, liksom att de värderingskrav som ställs på de tillgångar som ingår. Lika så är ”negativklausulen”, som reglerar vilka panter som kan användas för nya lån, rejält urvattnade. Urvattnade intill obefintlighet är även reglerna om ”läckage och utdelningar”. Kort sagt detta är ett instrument som har skapats med en enorm tillit till Ilija Batljans förmåga att skapa guld av fastigheter runt om i landet. Vem köpte på sig detta högriskinstrument?

Och obligationen förfaller om tre år och den handlas nu långt under nominellt värde. Det vill säga det är högst osäkert om den kommer att kunna refinansieras. Nu är det i alla fall omöjligt. Fortsättning lär följa på detta.