Börskraschen visar hur finansbranschen blundar för risk

Frågan om vi verkligen nu ser ”svarta svanar” eller inte aktualiseras ytterligare av hur aktieköparna hanterade en verklig ”svart svan” för exakt tjugo år sedan; internets framväxt.

När aktiemarknaderna inledde veckan med ett av de värsta rasen någonsin blev rubriken snabbt att börsen drabbats av ”två svarta svanar samtidigt.”

Med detta avses coronaviruset i kombination med kollapsen för oljepriset. Att det är en katastrofal kombination för kapitalmarknaderna är det ingen tvekan om. Men man kan diskutera ifall det verkligen handlar om så kallat svarta svanar – eller snarare är ännu ett bevis på hur finansmarknaderna in i det längsta drivs av jakten på ytterligare vinster och därmed blundar för tänkbara risker.

Den gängse definitionen av en svart svan i finansiella sammanhang, myntat i boken ”The Black Swan” av Nassim Nicholas Taleb är en oväntad händelse som inte kan förutses av det förflutna. Den dyker ofta upp utan varningssignaler och får extrema konsekvenser. Stora förändringar bygger ofta på just sådana händelser, och som exempel ges första världskriget, persondatorn, framväxten av internet och 11 september-attackerna.

Att diskussioner om priser och produktionsnivåer på olja i en kartellmiljö med aktörer som Ryssland och Saudiarabien bryter samman kan knappast betraktas som helt omöjliga att förutse. Det är långt ifrån vare sig första eller sista gången något liknande kommer att ske i de sammanhangen. Utspel där någon eller några aktörer vill sätta press på de andra ingår i den här typen av spel. Sedan kan omvärldsmiljön skifta, den här gången kommer det exempelvis samtidigt med en nedgång i resandet på grund av corona-oro, klimatfrågor som får allt större utrymme och USA:s framväxt som nettosäljare av fossila bränslen som är dyrare att framställa. Det ökar effekterna. 

När det gäller coronaviruset så är effekterna oerhört svåra att förutsäga. En ny variant av ett virus har inte spridits så här snabbt sedan ändrade resmönster gjorde att utvecklingen sker på ett helt annat sätt än tidigare.

Men det är svårt att hävda att epidemier eller pandemier som vid ett flertal tillfällen drabbat jordklotet sedan före medeltiden är helt oväntade. Däremot valde både finansmarknaderna och många företag att länge ta allt för lätt på utvecklingen. Det som styrde var istället jakten på nya vinster, som fortsatte att driva upp börskurserna ett bra tag efter att coronaviruset börjat grassera. När det sedan väl vänder går det blixtsnabbt även åt andra hållet, när rädslan och paniken tar kommandot och alla plötsligt vill undvika risker. Sedan blir det givetvis svårt när olika myndigheter runtom i världen agerar på liknande sätt.

Turbulensen på finansmarknaderna sker samtidigt som en annan kris på aktiemarknaderna ”firar” 20 år. Beroende lite på hur man räknar så ses den 6:e eller 9:e mars år 2000 som startskottet för när IT-bubblan började spricka på börsen. Det svenska IT-undret med bolag som Bredbandsbolaget, Framfab och Icon Medialab raderades i stort sett ut på börsen. Eftersom tekniksektorn var så tung på Stockholmsbörsen, med Ericsson i spetsen, så blev raset dramatiskt mycket värre än något vi sett prov på så här långt med coronavirus och oljepriskollaps.

Men just internets framväxt klassas som en typisk svart svan. Det var något helt nytt som var väldigt svårt att förutse, och som fått enorma konsekvenser.

”Vi byggde en grund till något som vi än i dag har jättestor nytta av, och så väljer man att lyfta fram en börsnedgång som ett slags facit för vår verksamhet”, konstaterar ett av den tidens stora IT-namn, Jonas Birgersson, i en intervju i med Di Digital.

”Endast cirka en procent av alla spaltmil som skrevs om Framfab handlade om teknik, resten tog fasta på pengar. Det handlade om vad totalisatorn på travet stod i för dagen. Vilken av hästarna Framfab eller Icon Medialab skulle man satsa på, var kunde man vinna mest pengar?”

IT-kollegan Johan Staël von Holstein, som visserligen inte är känd för blygsamhet, säger i en annan intervju att ”Det är kanske den viktigaste perioden i Sveriges historia.” Men att det var en bubbla på börsen insåg von Holstein när han fick ett mail som visade att Expedia var lika mycket värt som världens tio största flygbolag tillsammans.

Även om världens flygbolag nu är illa ute så är det bara en i raden av historier som visar hur aktiemarknaden med jämna mellanrum låter girigheten ta över och blundar både för risker och högst rimliga realiteter.

Ibland, som när det gäller internet och mobiltelefoner, fortsätter den reala utvecklingen trots krascher i vissa aktier. I stället kan det skapas hysteri kring nya bolag i branschen.

Men när en egentligen högst tänkbar kris som en epidemi dyker upp på ett nytt sätt i ett läge där finansmarknaderna är inriktade på helt andra frågor så blir konsekvenserna ändå dramatiska.

Och de smittar snabbt både det hela det finansiella systemet och delar av den underliggande ekonomin.