Realtid

Kreditfond begär Hancap i konkurs

Sara Johansson
Uppdaterad: 09 dec. 2019Publicerad: 09 dec. 2019

Kreditfonden Scandinavian Credit Fund I yrkar att Hancap International försätts i konkurs på grund av en obetald fordran på 34,5 miljoner kronor.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Kreditfonden, Scandinavian Credit Fund I, har genom ombuden från Advokatfirman Fylgia vänt sig till Stockholms tingsrätt för att yrka att Hancap International försätts i konkurs.

Kreditfonden yrkar även att tingsrätten utser advokat Hans Renman, på Hamilton Advokatbyrå, till förvaltare i konkursen.

Kreditfonden uppger att Hancap är på obestånd och pekar på att Kreditfonden har lånat ut 30 miljoner kronor till Hancap och att detta belopp plus upplupen ränta om 4,5 miljoner kronor förföll till betalning den 27 augusti 2019. Räntan på lånet uppgick till 24 procent per år på beloppet från förfallodagen till dess att betalning sker.

Kreditfonden skriver att man uppmanat Hancap att betala skulden, vid äventyr av att Kreditfonden annars skulle komma att ansöka om att försätta Hancap i konkurs. Betalning skulle, efter uppmaningen, ha betalats senast den 3 december 2019. Någon betalning har ännu inte skett, uppger Kreditfonden.

Lånet hade även säkerheter i form av en pant om 5 miljoner stamaktier i Hancap, som är noterat på First North Stockholm, vilka var ställda av Hancaps och moderbolagets ägare Per Helander. Pant i fordran enligt revers om 29 miljoner kronor utställd den 21 augusti 2018 från moderbolaget till Hancap. Pant i fordran har även uppkommit genom villkorat aktieägartillskott om 20 miljoner kronor från Per helander till Hancap den 14 december 2017 samt ett Proprieborgensåtagande från Per Helander. 

Av konkursansökan framgår det dock att dessa panter inte är betryggande då moderbolaget också har ekonomiska bekymmer med bland annat skulder om 1,8 miljoner kronor hos Kronofogden och att borgensmannen saknar betalningsförmåga eller betalningsvilja.

Av årsredovisningen för 2018 framgår det att bolaget har under 2019 konverterat obligationsskulder om cirka 235 miljoner kronor, 71 miljoner norska kronor och 467 000 dollar till preferensaktier serie D, totalt 316 miljoner kronor. Man har även omstrukturerat resterande obligationsskuld om cirka 117 miljoner kronor, 35 miljoner norska kronor och 233 000 dollar, totalt 147 miljoner kronor. Bland annat har löptiden förlängts och kravet på att obligationerna ska vara listade.

Man har även genomfört en emission av en super-senior obligation om 100 miljoner kronor som ska användas i den löpande verksamheten. I samband med omstruktureringen tar bolaget upp ett kortfristigt brygglån på 40 miljoner kronor för att täcka det akuta likviditetsbehovet.

ANNONS

Av flera meddelanden till marknaden under sensommaren framgår det att bolaget hade svårt att betala räntebetalningen enligt ordinarie betalningstermin. Man beskriver att bolagets ledning och ägare arbetar med ny finansiering samt att ”en bidragande orsak är att Bolagets rörelsedrivande enheter under sommaren har haft semesterstängt med svaga kassaflöden som följd. Succesivt kommer verksamheterna nu igång igen”. 

I mitten av september meddelar man sedan att utbetalningarna ska ske.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Sara Johansson
Sara Johansson
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
Realtid TV

Trump-effekten driver svenskarnas fondsparande

30 dec. 2024
Spela klippet
Marknader

Guldfyndet som kan förändra världsekonomin – om det stämmer

30 dec. 2024
Spela klippet
Realtid TV

Barnens sparpengar kan kräva särskild kontroll

29 dec. 2024
ANNONS
Spela klippet

Trump-effekten driver svenskarnas fondsparande

Svenskarnas aptit på USA-fonder har ökat markant inför Donald Trumps återkomst till Vita huset: ”Börsen är väldigt viktig för honom.” Efter Donald Trumps valseger har svenska sparare visat ett markant ökat intresse för amerikanska fonder, samtidigt som de säljer av sina europeiska och svenska innehav. Trenden kan kopplas till förhoppningarna om en fortsatt stark amerikansk […]