Kommunerna har under flera år investerat stort inom äldreomsorg, vatten och avlopp men även energiförsörjning, vilket ökat skuldsättningen.

Situationen är helt vitt skild den som staten har haft. Statens skuldnivå i relation till BNP har fallit sedan 1990-talskrisen, bland annat då den haft ett överskottsmål och ekonomin vuxit.

Fortsätter kommunernas skuldsättning sätter det press på hur mycket staten får öka sin skuldsättning på grund av nuvarande regler, skriver SEB (börskurs SEB) Research.

Nya mål kan vara på gång

Det uppstår en målkonflikt på grund av det så kallade ”skuldankaret” som anger att den offentliga totala skulden inte får överstiga 35 procent av BNP.

Statens andel av statsskulden ligger i nuläget på 16 procent av BNP och skulle behöva minska ytterligare om kommunernas skuldsättning fortsätter att öka.

Ett balansmål eller underskottsmål för den offentliga sektorn kan vara på gång, skriver SEB Research som noterar att en utredning senaste i november ska ge förslag på hur de statsfinansiella målen ska ändras.

”Antagligen kommer ett underskottsmål eller åtminstone ett balansmål att föreslås”, bedömer SEB.

Vill kraftigt öka statsskulden

Svenskt Näringsliv är en aktör som förordat att kraftigt öka statsskulden från dagens 31 procent av BNP till 40 procent för att främja satsningar på infrastrukturö.

Detta krävs för att stärka Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft, menar chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har dock inte velat spä på inflationen förrän Riksbanken har nått inflationsmålet på 2 procent.

Statens utgifter i år har dock ökat markant vilket gör att den offentliga sektorns sparande backar rejält. Hög inflation och rådande konjunktur försvårar läget, enligt Ekonomistyrningsverket.

Läs mer:
Skatteverket jagar miljardskulder från svenska bolag. Realtid
Kronofogden om skuldberget: ”Företag får inte betalt”. Realtid
Afrikas växande skuldkris hotar global stabilitet. Realtid