Räkna med fler dramatiska besked från storbankerna

Strukturomvandlingen tar ett allt fastare grepp om Nordens storbanker. Den här gången är det Danske Bank som erbjuder 2 000 av de 11 000 anställda på hemmamarknaden frivilliga avgångspaket. Banken har sedan tidigare infört anställningsstopp, men det räcker uppenbarligen inte.

Några detaljer kring avgångserbjudandena, där de anställda har fram till 31 januari på sig att fatta ett beslut, ges inte. Men det verkar inte vara några överdrivet generösa erbjudanden.

Ett tidigare försök med avgångserbjudanden, som gavs 2016 till hela 8 000 anställda, fick ett synnerligen svalt mottagande där bara några hundra anställda nappade. Med andra ord ska direkta avskedanden inte uteslutas för att banken ska komma till rätta med sina kostnader.

Skälen till erbjudandet känns igen från liknande planer hos några av de svenska storbankerna. Kostnaderna måste ned för att banken i stället ska kunna göra större investeringar i att bli en mer digital, enklare och effektiv bank. I december i fjol, strax efter att Handelsbanken och Nordea presenterade kostnadsprogram, meddelade Danske Bank att kostnaderna 2023 ska vara cirka 7,5 miljarder svenska kronor lägre än de var 2019.

Det som påverkas är, liksom hos de svenska storbankerna, främst anställda på huvudkontoret och diverse stabsfunktioner. Kontorsrörelsen och regulatoriska funktioner ska inte påverkas.

Samtidigt med beskedet om personalneddragningarna får Danske Bank dessutom bottenbetyg i en färsk undersökning av kundnöjdheten. Undersökningsföretaget Voxmeter har frågat 51 000 bankkunder om deras upplevelser av bankkontakterna, och Danske Bank kommer på sista plats av 20 banker.

Förutom den kraftiga omvandlingen i branschen har Danske Bank, liksom en del svenska konkurrenter, skaffat sig extra plågor genom egna tillkortakommanden. Danske Bank var först att pekas ut som en central aktör i baltisk penningtvätt. Och i mitten på november i fjol väckte dansk åklagare ett preliminärt åtal mot Danske Bank för brott mot åtaganden om att upprätthålla investerarskydd. Danske Bank sålde 2007-2018 sparprodukten Flexinvest Fri, som enligt en polisanmälan från den danska Finansinspektionen, Finanstilsynet, var vilseledande för kunderna som kunde förvänta sig en förlust på investeringen.

En av få grenar som möjligen kan förbättra kundernas syn på Danske Bank är att den sedan någon vecka är den enda av Danmarks stora banker som inte infört minusränta även för delar av privatkunderna.

Men det är uppenbart att Danske Bank, som är störst på sin hemmamarknad, har lång väg att gå för att återskapa förtroende. Beskedet om avgångspaketen fick aktiekursen att backa en aning och sedan tre år bakåt i tiden har banken tappat mer än halva marknadsvärdet.

Förutom att kunderna rasar så riskerar neddragningarna att ytterligare sänka humöret hos personalen. Samtidigt gäller det som bekant att hålla uppe förändringstrycket mot internationella jättar som Google och Apple, fintechbolag och nischbanker.

Å andra sidan är åtgärderna väntade med tanke på hur det ser ut i branschen. I samband med höstens niomånadersrapporter presenterade först Handelsbanken strukturkostnader på 900 miljoner kronor.

Handelsbanken ska successivt avveckla verksamheterna i Asien och Tyskland och ”reducera de delar av erbjudandet som inte bedöms stödja kärnverksamheten.” Sammantaget ska 800 tjänster bort, varav en del är konsulter. Åtgärderna väntas minska kostnaderna med 1,5 miljarder kronor och intäkterna med 0,5 miljarder.

Samtidigt undviker Handelsbanken fortsatt, liksom nu Danske Bank, frågorna kring kontorsnätet, där den svenska banken hittills hållit ut betydligt längre än konkurrenterna.

Bara någon dag senare chockade Nordea med strukturkostnader på 14 miljarder kronor. Med ny vd och ordförande ska det storstädas i den Finlandsstyrda banken.

I samband med den uppföljande kapitalmarknadsdagen i London meddelades att Nordea ska spara 700–800 miljoner euro till 2022, varav närmare hälften på personal. Flera tusen anställda väntas förlora sina arbeten, framför allt på huvudkontoret och centrala funktioner.

Även Nordeas aktieägare får dra sitt strå till stacken genom att utdelningarna dras ned.

Men mycket talar för att det kommer nya dramatiska besked framöver från storbankerna, som trots allt ännu så länge kan visa upp bra lönsamhet på flera områden.