Kina fortsätter att driva på sina planer att bli det centrala handelsnavet i Asien genom nya infrastrukturprojekt som sträcker sig över flera länder i regionen.

Bland de senaste initiativen ingår en ny järnväg genom Centralasien, planerade järnvägslinjer till Vietnam, samt diskussioner om att öppna en hamn i Japanska havet.

Satsningarna är en del av Kinas långsiktiga Belt and Road Initiative, även kallat den nya sidenvägen. Den syftar till att öka landets ekonomiska och geopolitiska inflytande över regionen, rapporterar New York Times.

Vill undvika handelsbarriärer

En av de mest betydande satsningarna är järnvägen som ska knyta samman Kina med Uzbekistan via Kirgizistan, och där Kina har ingått ett avtal om att äga 51 procent av järnvägen.

Målet är att förbättra transporten av varor som bilar och olja mellan Kina och länder som Iran och Afghanistan. Men projektet har mött logistiska och politiska utmaningar, svår terräng och arbetskraftsbrist i Kirgizistan.

”Problemet är inte bara att ha tillräckligt med ingenjörer och arbetare, utan att ha tillräckligt många med rätt teknisk utbildning och bakgrund för att stanna och arbeta i Kirgizistan”, säger Niva Yau, specialist på Kirgizistan vid Atlantic Council.

Kina har även planer på att stärka sina handelslänkar med Vietnam genom tre nya järnvägslinjer. Dessa projekt är särskilt viktiga då multinationella företag förflyttar delar av sin produktion till Vietnam för att undvika handelsbarriärer mot kinesiska varor.

Stora utmaningar

Kina hoppas också kunna säkra tillgång till Japanska havet genom att öppna en hamn vid Tumenfloden, vilket skulle skapa nya sjöfartsvägar till Europa via Arktis. En sådan öppning skulle kräva samarbete från både Ryssland och Nordkorea, två länder med varierande politiska intressen.

Men även här står Kina inför stora utmaningar.

”Även om Kina och Ryssland når en överenskommelse, måste de fortfarande övertyga Nordkorea”, säger Hoo Chiew Ping, Koreaspecialist vid East Asian International Relations Caucus i Malaysia.

Skapar skuldfällor

Samtidigt är många västländer, särskilt USA och EU, kritiska mot BRI-projekten.

De menar att Kina använder infrastrukturinvesteringar för att utöva politiskt och ekonomiskt inflytande över mindre utvecklade länder, ofta genom att skapa beroende via skuld, skriver bland andra Center for Strategic and International Studies.

Exempelvis har länder som Laos, Pakistan och Montenegro hamnat i stora skulder till Kina, vilket har lett till en överväldigande skuldbörda. USA och internationella organisationer som Internationella valutafonden har uttryckt oro över dessa förhållanden och kräver större transparens kring de kinesiska lånen.

Kritiker menar att Kina genom detta får geopolitiskt inflytande och stärker sin position som en global makt, något som västländer ser som ett hot mot den internationella ordningen.

Läs även:
Kina satsar miljarder på Afrika: ”Nutida kolonialism”. Realtid
Okända mobilföretaget som erövrar Afrika. Realtid
Kinas ekonomi i fritt fall: ”För många människor – för få jobb”. Realtid
Kinas superrika blir allt fler: ”Överträffar Europa”. Realtid