Kina, världens största stålproducent, förväntas exportera mer än 100 miljoner ton stål i år – vilket inte har hänt sedan 2016. Ökningen har lett till handelsspänningar och fått flera länder att införa importtullar, rapporterar Financial Times.

Trots att den direkta exporten till Europa är relativt liten, sedan införandet av skyddsåtgärder 2018, drabbas industrin ändå av dominoeffekter.

Floden av ”subventionerad kinesisk stålexport till underpris” hotar hållbarheten hos Europas stålindustri och dess gröna omställning, anser den tyska ståltillverkaren Salzgitter.

”Djärva åtgärder”

Nu uppmanar man EU att agera. 

”EU-kommissionen måste vidta djärva åtgärder, till exempel ett system med tullar, för att komma till rätta med grundorsakerna till problemet, som är den enorma överkapaciteten i Kina och andra länder”, säger stålbolaget till tidningen. 

Axel Eggert, generaldirektör för branschorganisationen Eurofer, är inne på samma spår och efterlyser en  ”global, tullliknande åtgärd” för att stötta producenterna i Europa. De nuvarande skyddsåtgärderna är inte längre effektiva och kan inte absorbera importvolymen. 

”De kinesiska exportpriserna ligger idag under produktionskostnaderna”, säger Eggert.

Läs mer:
Svenska stålbolag drabbas av kinesisk avmattning. Realtid
Krisen för Kinas stålindustri kan få globala effekter. Realtid
Goldman Sachs spår dyster tid för gruvindustrin. Realtid