Svensk ekonomi utvecklades överraskande starkt det andra kvartalet i år. Utsikterna för framtiden har dock blivit dystrare under sommaren. Brist på gas i Europa gör att energipriserna ser ut att bli rekordhöga under vintern och KPIF-inflationen kommer att närma sig 10 procent. Hög inflation, stigande räntor och fallande tillgångspriser pressar hushållen som kommer att dra ner på konsumtionen i höst och i vinter. Detta bidrar till att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur nästa år, enligt Konjunkturinstitutet.

Riksbanken kommer att fortsätta på den inslagna vägen med räntehöjningar i syfte att stävja inflationen och de höga inflationsförväntningarna. Vid utgången av 2022 bedöms reporäntan ha höjts till 2 procent. Inflationen faller tillbaka snabbt under nästa år och Riksbanken låter då räntan ligga still.

De offentliga finanserna är fortsatt starka och Konjunkturinstitutet bedömer att det sammantaget finns ett budgetutrymme om ca 120 miljarder kronor för de kommande fyra åren.