”Jag använder pappa som måttstock”

En vanlig onsdagsmorgon i slutet av februari började pushnotiser välla in i Frida Bratts telefon. Nyheter under vinjetten ’Swedbank och penningtvätten’ lät berätta om ännu en svensk bankskandal. Bratt gick upp ur sängen och körde igång Uppdrag Gransknings inslag medan hon utförde sin dagliga styrketräning framför skärmen. Emellanåt avbröt hon för att göra korta anteckningar om de 40 miljarder kronor som slussats via konton världen över, utan att banken ingripit.

Bratt hade sett fram emot en lugn dags hemmajobb. Men stora händelser som dessa innebär ändrade planer. Många medier vill nämligen rapportera utifrån spararnas och kundernas perspektiv, och då gärna med kommentarer från Nordnets sparekonom. Det dröjde inte länge förrän intervjuförfrågningarna började strömma in. Men samtidigt var det dags att göra i ordning barnen för skolan – och dagen till ära var hennes man bortrest. ’Lämnar på förskolan, återkommer strax’ fick bli svaret på ett sms från nyhetschefen på SvD.

– Livspusslet är en utmaning. Men om det smäller till och jag inte svarar, inte ger mig in och förklarar, så har jag inte skött min uppgift. Det ligger i jobbets natur att vara tillgänglig. Tack och lov tycker jag att det är kul – och har dessutom en väldigt förstående familj.

Dagen efter sitter Frida Bratt vid ett bord i ’Puben’ på Nordnet, ett slags uppehållsrum med pentry intill Nordnets säkerhetsomgärdade banklokaler. Hon berättar att det under gårdagen hann bli intervjuer om Swedbank med SvD, Dagens industri och SVT Aktuellt.

Men det är inte över än. Händelserna på skandalen toppar också i dag de stora mediernas nyhetsflöden, och fyller därmed även Bratts arbetsdag.

– I morse var jag dels med i nyhetsprogrammet Expressen TV, dels ett nyhetsmagasin som jag själv var med och startade; Dina Pengar. Jag var bara programledare i några månader, men det är ändå lite speciellt att plötsligt vara den som blir intervjuad, säger hon och skrattar.

Odramatisk övergång

Tio år har Frida Bratt ägnat finansjournalistiken. Som reporter, redaktör och krönikör på flera av de medier som nu vänder sig till henne för en intervju. Övergången till Nordnet är egentligen inte så dramatisk, menar Bratt. Precis som flera av hennes föregångare, som de tidigare sparekonomerna Claes Hemberg och Joakim Bornold, beskriver hon sitt arbete som journalistiskt.

– Visst byter jag från ett upplägg med mediebolag och redaktion till en bankvärld och allt vad det innebär. Men på många sätt kommer jag att fortsätta göra exakt samma sak som jag gjort tidigare, fortfarande med lika stor frihet. Det vill säga opinionsbilda, utbilda och förklara ekonomiska skeenden – utifrån spararnas perspektiv.

Förmågan att skriva utvecklade hon redan i barndomens Uppsala. Så till den grad att hon angav ’författare’ som framtidsyrke i Mina Vänner-böckerna (en slags fylla-i-bok för fakta om kompisarna). Men det kanske aldrig hade blivit något av skrivandet om det inte vore för en sträng svenskalärare på högstadiet.

– Vi var många som hyste stor respekt för henne. Om hon sa något så visste man att hon verkligen menade det. Till mig sa hon att jag skriver väldigt bra, nästan som en vuxen. Jag hade vid den tiden ganska mycket attityd och brydde mig inte så mycket om skolan. Men efter hennes uppmuntran satte jag fart och började plugga.

Texterna rörde samhällsfrågor. I vissa tog hon upp orättvisorna mellan män och kvinnor medan hon i andra argumenterade för inträde i EMU. Med tiden insåg hon att ’om jag ska hålla på och ha åsikter om samhället, måste jag lära mig mer om ekonomi’. Förutom att studera till journalist på universitetet, blev det därför också några ekonomikurser.

Och det var inom just ekonomi hon fann sin stora hjärtefråga.

– Ganska tidigt i karriären började jag jobba på branschtidningen Fondbranschen. Det var otroligt en lärorikt lärorik tid. Jag lärde mig att det fanns en finansbransch med höga avgifter på sparande och dyra rådgivningsmodeller som lever på att folk inte gör så himla smarta val.

Vill hjälpa folk till bra val

Som reporter på Placera.se såg hon till exempel hur svensk Fondservice (senare skandalomsusade Allra) tjänade pengar på sina premiepensionsfonder.

– Deras dåvarande fonder fanns efter att massfondbyten förbjudits i PPM som två versioner. Den ena, som förekom i samband med försäljning mot kunder och som de använde i sitt eget system, hade en avgift på cirka 600 kronor om året ovanpå fondavgiften. De hade bakat in ett efterlevandeskydd i erbjudandet, som ju gick att teckna till förmånligare villkor direkt hos myndigheten.

De som däremot gick direkt via Pensionsmyndighetens fondtorg kunde välja fonden och bara betala själva fondavgiften.

– Men de flesta gick inte in där. Så folk betalade för en tjänst som de knappt visste vad det var, bara för att de inte kände till att det fanns alternativ.

Det blev tydligt för henne att de inte hade tagit fram ’erbjudandet’ för spararnas skull.

– Då kände jag att jag ville hjälpa folk att göra bra val.

Att blotta sådana dolda sanningar har varit hennes drivkraft sedan dess. Oavsett om det har varit som redaktör för Din Ekonomi på DN, som privatekonomredaktör för SvD Näringsliv eller som krönikör på Expressen.

Vill inte stänga ut någon

Med åren har hon blivit en uppskattad skribent, inte minst för sin förmåga förklara så att läsarna faktiskt förstår.

– Ofta använder jag min pappa som måttstock. Han är lite intresserad av sparande och vill göra bra, medvetna val. Men han är absolut ingen trader. Jag försöker också förenkla genom att byta ut ord, från ’värdering’ till ’priset på aktien’ till exempel.

Men det gäller att hitta en balans.

– Man vill inte stänga ute någon – varken skriva kunniga på näsan eller exkludera de oinsatta.

På samma sätt insåg hon vilken fråga som är den viktigaste när Swedbank-skandalen avslöjades. Den gången genom hennes gamla Uppsalakompisar.

– En vän frågade om hon behövde vara orolig nu, som kund i banken. Då insåg jag att det är just det jag behövde förklara i första hand. Det är annars lätt att förbise den första raka frågan och istället börja gå in på mer tekniska frågor.

Frida Bratt vänder sig om i stolen. Kommunikationschefen Johan Tidestad närmar sig med hastiga steg genom ’Puben’ och frågar hur länge till intervjun pågår.

– Högst fem minuter till, svarar Bratt.

– Okej. Jag har en fråga från en journalist.

– Är det TT? Jag såg att de har mejlat mig.

– Nej, det är SVT.

– Okej, jag kommer förbi dig alldeles strax.

Plikten kallar. Men Frida Bratt hinner med en fråga till:

Vad är ditt besked till kunderna i Swedbank?

– Kunderna behöver inte vara oroliga för varken bolån eller lönekonton.

– Det borde man däremot vara om man är sparare i Swedbanks aktie, påpekar Bratt avslutningsvis.

– Aktien föll tungt direkt och kommer troligen att fortsätta att pressas. Framåt finns väldigt många frågetecken. Väntar fler avslöjanden? Kommer de drabbas av bötesbelopp? Som sparare behöver man fundera över dessa risker. Man kan även fundera över hur man rent moraliskt ställer sig till uppgifterna som kommit fram.

Mårten Färlin