Vem står upp för bolag utan kollektivavtal?

Den svenska modellen bygger på frivillighet, och det bör vara möjligt för globala företag att ha verksamhet i Sverige och samtidigt kunna behålla sin globala identitet, med olika struktur för förmåner och villkor. Detta perspektiv saknas i den pågående debatten. Det finns, sannolikt just på grund av den starka intressefördelningen mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer, idag inte heller någon intresseorganisation som har ett intresse av att stötta och företräda dessa arbetsgivare.

Vidare har oorganiserade arbetsgivare också en given plats på den svenska arbetsmarknaden och är inom vissa sektorer idag många – tech-branschen, media, PR- och reklambranschen, men även start-ups inom life science, och arkitektbranschen är några exempel som tidigare lyfts i rapporteringen. Även små och medelstora företag är typiskt sett en grupp där arbetsgivare i större utsträckning är oorganiserade.

Även för arbetsgivare som inte är anslutna till kollektivavtal är det nödvändigt att erbjuda marknadsmässiga och goda arbetsvillkor, för att vara en konkurrenskraftig arbetsgivare och kunna rekrytera och behålla kompetens. Oorganiserade arbetsgivare har samma intresse av en bra dialog och goda relationer med sina anställda som organiserade arbetsgivare. Vill de anställda företrädas av ett fackligt ombud i den dialogen är det alltid ett självklart alternativ.

Ökad flexibilitet och bra arbetsvillkor utanför kollektivavtal
För många bolag och verksamheter finns det behov av en flexibilitet och struktur som inte ryms inom ramarna för ett svenskt kollektivavtal. Det finns många anledningar till varför bolag fattar beslutet att inte ansluta sig till kollektivavtal i något av de länder där de har verksamhet. Att globala företag ska ha möjlighet att etablera sig och fortsätta verka i Sverige är av mycket stor betydelse för den svenska arbetsmarknaden – för att skapa arbetstillfällen och för att Sverige ska vara en aktiv del i utvecklingen av till exempel techbranschen. Den debatt och de processer som nu pågår skulle på sikt kunna ha en negativ inverkan på oorganiserade arbetsgivares vilja att vara en del av den svenska arbetsmarknaden.

Vi har under senare år sett en nedåtgående trend vad gäller andelen arbetstagare som är fackligt organiserade. Det finns flera olika vägar till arbetstagarinflytande och sätt för fackförbunden att tillvarata sina medlemmars intressen. Den svenska modellen kan återspeglas i anställningsvillkor, förmåner och verksamhet hos globala aktörer på andra sätt än genom formell anslutning till kollektivavtal. Även inflytande med stöd av fackliga företrädare kan ordnas utan kollektivavtal. Detta borde arbetsmarknadens parter vara villiga att utforska.

Amanda Thieme och Sten Bauer
Arbetsrättsexperter på advokatbyrån Baker McKenzie.