Trenden med distansarbete och kraftigt ökade levnadskostnader har gjort landsbygdskommunerna alltmer attraktiva att bo i. Vinnare blir de kommuner som bäst kan locka distansarbetare och remote-first företag. Det skriver Daniel Eisenberg och Emelie Fågelstedt.
Så kan landsbygdskommunerna bli nya vinnarna på distansarbete
Möjligheten till distansarbete har fortsatt accelerera även efter pandemin. Redan nu kan uppemot hälften av jobben i storstadsregioner utföras på distans, visar en färsk rapport från myndigheten Tillväxtsanalys (Work from home and big city out-migration before and after the pandemic).
Rapporten visar att flyttströmmarna ut från storstadsregionerna ökat kraftigt, och att dessa flyttar inte är på pendlingsavstånd till storstaden utan förutsätter distansarbete.
Trenden går mot en arbetsmarknad där gränser suddas ut både för var företag kan anställa och var människor kan jobba. Det här gäller såväl globalt som inom Sveriges gränser.
Samtidigt står många landsbygdskommuner inför svårigheter med åldrande befolkning, minskat skatteunderlag och företagsflykt. För dessa kommuner kan distansarbete skapa nya möjligheter för långsiktig tillväxt.
Just möjligheten att jobba på distans är något anställda kräver allt mer. Redan idag har de flesta kommuner en policy för arbete på distans för sina anställda, som en konsekvens av pandemin. Men vad som behövs är också en tydlig strategi för att locka distansarbetare och i förlängningen entreprenörer och nya remote-first företag.
För när kartan ritas om skapas helt nya möjligheter för landsbygdskommunerna. Flyttströmmarna får i förlängningen stora konsekvenser, inte minst när det gäller skatteunderlag och lokal köpkraft. För mindre kommuner kan så lite som ett dussintal inflyttade i arbetsför ålder innebära en avgörande skillnad.
Landsbygdskommunerna har alla olika förutsättningar för att locka distansarbetare. Somliga har storstäder på pendlingsavstånd kombinerat med betydligt lägre boendekostnader. Andra erbjuder unika möjligheter till rekreation och naturupplevelser.
Här finns ett antal kommuner som växlat upp sina insatser för att locka nya invånare, drivet av möjligheten till distansarbete. De har en tydlig strategi som ofta innefattar samverkan mellan flera närliggande kommuner, och en politisk vilja att genomdriva alla de förändringar och satsningar som behövs för att skapa en attraktiv kommun. Både för företagare och distansarbetare.
På många sätt liknar arbetet att locka distansarbetare det som mer allmänt handlar om att skapa en kommun som lockar till att bo, leva och arbeta i. Men vi ser också att insatser för att skapa samhörighet och möjlighet att delta i det lokala sammanhanget spelar stor roll. Närliggande co-workingplatser där distansarbetare, lokala företagare och nya entreprenörer möts, utbyter erfarenheter och hittar nya former av samarbete är en av nyckelfaktorerna för att lyckas attrahera distansarbetare.
Samtidigt kommer storstädernas dragningskraft på många områden stå kvar ohotad. Vad det handlar om är snarare en utjämning mellan stad och landsbygd, möjliggjord av distansarbete och framtvingad av först pandemin och sedan påeldad av bland annat ökade levnadskostnader.
Trenden med ökat distansarbete kan bli en ödesfråga för Sveriges kommuner. Det kräver både vilja och breda satsningar för att locka distansarbetare, och rätt hanterat kan landsbygdskommunerna bli de nya vinnarna.
Daniel Eisenberg
Sverigechef för HR-plattformen Deel
Emelie Fågelstedt
Medgrundare av communityn Svenska Nomader