"De saknar förmåga att lägga samman plus och minus"

Söndag den 11 september går svenska folket till valurnorna för att rösta fram de som ska styra Sverige kommande fyra år. Åtta personer går i täten för partiernas finanspolitik. Vilka är de, vad har de gjort tidigare och var står de just nu i brännande finanspolitiska frågor?
Realtid möter de åtta riksdagspartiernas ekonomiskpolitiska talespersoner i en serie porträttintervjuer.

Följ pengarna! Det är den strategi finansmarknadsminister Max Elger jobbar efter är det gäller regeringens arbete med att komma tillrätta med gängbrottsligheten.

–Mitt bidrag är att det ska bli svårare att tvätta pengar, säger han.

I slutet av april lade han fram ett lagförslag, som nu är på remiss hos lagrådet, om hur det ska bli lättare för myndigheter och banker att dela uppgifter. Syftet är att försvåra penningtvätt för kriminella.

–Vi måste förmena dem möjligheten att använda sina pengar, och nå fällande domar så att vi kan bura in dem.

Vilket ansvar för att förhindra penningtvätt ligger på finansbranschen?
– Ett tydligt ansvar att följa de lagar och regler som finns. Mitt intryck är att de jobbar med det. Men brottsligheten blir också allt mer raffinerad.

Max Elger är en regeringens färskaste ministrar men har lång tid bakom sig som politisk tjänsteman. Innan han blev finansmarknadsminister var han statssekreterare åt Magdalena Andersson när hon var finansminister. Han har också varit budgetchef för socialdemokraternas riksdagskansli, och alltså förhandlat budget under åren i opposition.  Före det var han utredningsekonom i finanspolitiska rådet och politisk sekreterare med ansvar för jobb och tillväxt i Mona Sahlins stab på partiets kansli.
Det i Max Elgers karriär som inte handlat om ekonomi och politik har handlat om ekonomin och akademi. När han började studera på universitetet läste han historia, via den kom han in på ekonomisk historia och vidare till nationalekonomin.

–Det var spännande. Det öppnade möjligheter för en samhällsintresserad person att tillämpa matematik. Det passade mig.

Max Elger är uppväxt Sollentuna, strax utanför Stockholm, i en ”alldeles vanlig familj”. Föräldrarna var civilingenjörer, han har en storasyster och en lillebror. Han beskriver sin barndomsmiljö under 70- och 80-talen som ett sammanhållet samhälle där alla umgicks med alla. Oavsett om man bodde i höghus i centrum eller villa i Edsviken gick man i samma skola och spelade i samma fotbollslag.

– Något mått av kärlek känner jag till det, säger han.

Hur det ledde in till socialdemokratin är svårt att säga, tycker han.
–Rättvisa och jämlikhet är viktigt, jag tycker bara det, varför vet jag inte riktigt. Men socialdemokraterna härbärgerar de värderingarna på ett sunt sätt. Socialdemokraterna har också alltid lyckats handha landet med sunda värderingar och saklig analys.

Det som styrt honom i karriären är bra kollegor:

–Det viktiga för mig har varit att jobba med kloka människor som jag respekterar. Det har alltid fällt avgörandet.

Som ung ekonomistudent på Handels såg Max Elger behovet av ekonomer som engagerade sig för socialdemokratin och blev en av dem. Det ledde till ett jobb som politiskt sakkunnig på finansdepartementet. Max Elger var Magdalena Anderssons statssekreterare i sju år, men det var en annan finansminister som drog in honom i politiken från början: Erik Åsbrink.

–Jag gissar att Åsbrink uppmärksammat mina insatser som politiskt sakkunnig brevsvarare på miljödepartementet.

Finansminister Åsbrink gillade uppenbarligen vad han såg:
–När partiet hörde av sig tyckte jag det var ett utmärkt sätt att kanalisera min energi och kunskap, säger Max Elger.

När doktorsavhandlingen i makroekonomi, ”om hur innovationer påverkar arbetsmarknadsutfallet” var klar 2007 gick han direkt in på det socialdemokratiska riksdagskansliet och började jobba med ekonomisk politik. Femton år senare är Max Elger nu finansmarkandsminister.

Förutom kampen för att stävja penningtvättandet och den organiserade brottsligheten är en annan av Max Elgers utmaningar att få finansmarknaden att bidra till klimatomställnignen.

Hållbart sparade är en drivkraft i samhället och finansmarknaden behöver se till att all information kring fonder och sparande är korrekt så att konsumenterna kan göra upplysta val. Staten kan från sin sida bidra med gröna kreditgarantier.

Max Elgers eget sparande sker i indexfonder och genom att familjen amorterar på bostadslån för lägenhet och sommarhus. Annars har han inga lån.
–Jag har så hög lön att jag inte behöver det. En god ekonomi bygger på att man har god kontroll på och är varsam med sina utgifter.

Hur ser du på bankskatten?
– Det är bra att bankerna bidrar med 5 miljarder till välfärden. Försvarsutgifterna har dessutom ökat sedan den infördes. Det är bra att få det tillskottet.

Skatt på ISK?
–Det är bra att vi har den. Inkomst av kapital ska beskattas. Jag tycker att vi har landat på en bra nivå.

Vad tycker du ska beskattas?
–Båda produktionsfaktorerna arbete och kapital. Momsen är en betydande skattebas idag. Det är en god tanke att ha som generell princip att eftersträva likformighet och se till att människor så lite som möjligt trixande med bokföring och skatteplanering. Sedan finns det också skatter som är till för att förändra beteende; skatt på hälsofarliga produkter som alkohol och tobak, skatt på diesel.

Vilka skatter vill ni sänka?
–Vi står inför en kraftfull upprustning av försvaret, polisen byggs ut i rask takt och vi ser stora behov i skola, vård och omsorg. Allt detta kostar pengar. Den som talar om skattesänkningar i detta läge saknar förmåga att lägga samman plus och minus.

Ska det återinföras en förmögenhetsskatt?
– Nej. Men vi har lyft de ökade skillnaderna och vill inte kasta ut alla idéer på hur vi ska åtgärda dem, men vi har inga som helst förslag på att införa förmögenhetsskatt.

Ska företag som driver skattefinansierad välfärdsföretag kunna ta ut vinst?
–Vi ska framför allt stoppa vinstjakten i skolan. Det är rimligt att skolpengen går till eleverna snarare än bolagsägarna till skolföretagen.

I somras diskuterade G20-länderna globala företagsskatter. Vad säger du om det?
– Det är en bra diskussion som förs bland G20-länderna och i OECD. Förlaget om minimibeskattning ser vi positivt på. När det gäller hur beskattningen ska fördelas mellan huvudkontorsland och länderna där konsumtionen sker – det får vi jobba vidare med.

Det har också diskuterats hur och var man beskattar multinationella techbolag och sociala medier-jättar som Google och Facebook, där tjänsterna konsumeras eller i ofta lågskatteländer där bolagen har sitt säte. Vad säger du om det?
– Jag tror att det är en viktig anledning till att diskussionen i G20-gruppen och OECD har startat och drivits på. Det är bra att dessa bolag på ett bättre sätt ska redovisa vilka transaktioner som görs och att tydligheten kring detta ökar. Det ger oss bättre möjligheter att beskatta de transaktioner som uppstår.

Hur ställer du dig i frågan om bristande jämställdhet i näringslivet? Vilka krav på jämn könsfördelning ska bolagsstyrelser ha?
– Det är beklagligt att vi inte har en jämnare könsfördelning även om det blivit bättre. Det är bra att statens bolag gått före och har jämn könsfördelning. Det är angeläget att näringslivet jobbar vidare med det. Men det är näringslivets eget ansvar att så sker.

Om du inte var yrkespolitiker – vad skulle du jobba med då?
– Ungefär samma sak som jag gjorde innan. Jag är disputerad nationalekonom och sådana brukar jobba med samma frågor jag har nu på nationella eller internationella myndigheter.

Vilket är ert främsta politiska projekt?
– Att knäcka den organiserade brottsligheten genom att bryta segregationen. Skapa framtidens jobb genom klimatomställningen. Ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden.