Checkin.com:s framgångsrecept: Inga e-mail och fria fredagar

Hysterin när techbolaget Checkin.com noterades på Nasdaq First North i maj i år, visste inga gränser. Knappt två veckor efter första handelsdagen hade kursen rusat runt 1 300 procent. 

Proffsen skyllde på ”folk som vanligtvis spelar på Leo Vegas men som nu har gått in på börsen” och varnade för stora förluster för investerare som gått in på toppen. 

Tre månader senare ligger kursen fortfarande skyhögt över introduktionskursen på 15,50 kronor. Idag handlas aktien till 65 kronor vilket ger ett börsvärde på närmare 1,8 miljarder – för ett bolag med en nettoomsättning på 16 miljoner kronor under första halvåret och ett resultat runt nollan. 

Kristoffer Cassel, en av grundarna och bolagets vd, känner dock inte någon förvåning över haussen. 

– Jag som vd och storägare tror ju starkt på det här caset, så jag tycker inte det är så konstigt, säger han till Realtid. 

Letar man efter förklaringar till investerarnas skyhöga förhoppningar, är det inte svårt att hitta en handfull: 

Checkin.com, som grundades så sent som 2017, vill etablera en ny standard på internet för checkin – alltså för hur slutanvändare registrerar sig, identifierar sig och loggar in online. Enligt bolagets egen utsago finns det ingen direkt konkurrens. 

– Från att du säger att du vill bli kund till dess att du har blivit kund, finns flera delmoment. Vi är unika på det sättet att vi tar ett helhetsgrepp. Vi har en mjukvara som jobbar med hela processen, säger Kristoffer Cassel. 

”På fem års sikt – fram till 2025 – ska vi fortsätta växa i den takt vi gör. Och räknar man rent matematiskt blir det en omsättning på en halv miljard, säger Cassel.”

Trots att omsättningen i absoluta termer är liten (mot bakgrund av värderingen) har bolaget haft en explosiv tillväxt sedan start och målet är att fortsätta växa i samma tempo de närmaste åren. 

– På fem års sikt – fram till 2025 – ska vi fortsätta växa i den takt vi gör. Och räknar man rent matematiskt blir det en omsättning på en halv miljard, säger Cassel. 

Det finns en skalbarhet i bolagets SaaS-modell (software as a service). Bolaget utvecklar mjukvara och istället för att sälja den, betalar användare av tjänsten en avgift månadsvis. 

– Förra året växte omsättningen med 79 procent och kostnaderna med bara 11 procent, påminner Kristoffer Cassel. 

Den tyngst vägande förklaringen till haussen är dock – och mest sannolikt – ett helt oemotståndligt persongalleri. 

Kristoffer Cassel och medgrundaren Alexey Kuznetsov – Chief Product Officer på Checkin.com – är båda Klarna-veteraner. Cassel jobbade med Klarnas konsumentprodukter och checkout-lösning medan Kuznetsov var Lead Product Designer. 

En vecka efter börsnoteringen värvades dessutom en ny vice vd – Andreas Thim som dessförinnan arbetat flera år på Klarna. Bland annat var han kommersiellt ansvarig vid bolagets USA-etablering. 

Till och med bolagets kommunikationschef – Jonas Köpniwsky – har lång Klarna-bakgrund. 

– Vi har varit med på Klarnas resa och har sett att det går, säger Cassel och menar att det har bidragit till Checkin.coms höga ambitionsnivå. 

Och som om ett gäng Klarna-veteraner och en finansminister ovanpå det inte skulle räcka, toppas hela anrättningen av en samling tunga investerare med avundsvärda track record – sådana som man kan misstänka vet vad de gör. 

Som grädde på moset har Klarna-veteranerna lyckats rekrytera en före detta finansminister – Anders Borg – till ordförandeposten. 

– Anders har ägt aktier i bolaget sedan sommaren 2018. Sedan dess har vi haft en väldigt bra kontakt. Innan han klev in som styrelseordförande i våras har han fungerat som rådgivare utanför styrelsen, säger Kristoffer Cassel och fortsätter: 

– Han är väldigt skarp som person med förmågan att tänka strategiskt och långsiktigt. Och det är precis det vi som bolag vill göra. 

Och som om ett gäng Klarna-veteraner och en finansminister ovanpå det inte skulle räcka, toppas hela anrättningen av en samling tunga investerare med avundsvärda track record – sådana som man kan misstänka vet vad de gör. 

En av dem är mångmiljardären och fastighetsmagnaten Erik Selin. En annan är Nicklas Storåkers, ”underbarnet som är först med allt” och som, förutom att vara Pricerunners vd, är en av Sveriges flitigaste fintech-investerare. 

En annan storägare som bidrar med sin kvalitetsstämpel är Tin Fonder, som investerar i teknikdrivna tillväxtbolag i Norden och globalt. 

Största ägare är dock fortfarande Kristoffer Cassel och Alexey Kuznetsov som kontrollerar 25 respektive 13,5 procent av bolaget – vilket innebär att de tillsammans redan är goda för över en halv miljard kronor. 

– We put our money where our mouth is. Det är en faktor som jag tror ägare som Selin och Tin Fonder gillar med det här caset. 

Det faktum att grundarna fortfarande är storägare gör dem extra fokuserade på att skapa aktieägarvärde, menar Cassel. 

– Vi vill visserligen växa snabbt men samtidigt kapitaleffektivt – utan att gå back och bränna jättemycket pengar. Vi vill inte tvingas ta in nya pengar hela tiden och spä ut oss själva. 

Den fortsatta tillväxten ska ske organiskt men också genom en aktiv förvärvsstrategi. Enligt Cassel är estniska teknikbolaget GetID – som Checkin.com förvärvade i somras – ett bra exempel på den typ av bolag man är intresserade av. 

– GetID är specialiserat på bildigenkänning. Du identifierar dig genom att ta en selfie på dig själv eller visa upp id-kort eller pass för mobilens kamera. Och det är den typen av förvärv vi kommer att fortsätta göra. Bra teknik som i förlängningen ökar vår organiska tillväxt och som gör att vi lägger ett fundament för den långsiktiga tillväxten. 

Vill jobba hypereffektivt 

Under intervjun som sker via länk återvänder Kristoffer Cassel gärna till begreppet ”aktieägarvärde”. Men också till ”produktivitet”, ”effektivitet” och ”innovationsförmåga”. 

Fokus på dessa begrepp har i princip lett till att bolaget jobbat på ”covid-vis” innan covid ens var uppfunnet. 

– Vi har redan från början haft en set up som innebär att folk får bo där de bor. Vi har cirka 60 medarbetare i 15 olika länder. Är du duktig och talangfull så vill vi att du jobbar hos oss och vi ser inget behov av att du flyttar till Sverige. Och det gäller hela bolaget – inte bara utvecklare och ingenjörer. Och anledningen till det är att vi vill jobba hypereffektivt. 

Kontor har Checkin.com bara i ett fåtal städer – där det händelsevis råkar jobba flera personer. 

Det här att man säger att det finns en poäng med att träffas fysiskt – är det bara gammaldags tänk? 
– Nej, det finns absolut processer och diskussioner som vanligtvis sker vid kaffeautomaten eller över ölen efter jobbet. Och sitter man inte tillsammans måste man skapa nya forum för dessa processer. Man märker inte att det är viktigt förrän efter några år. 

Hur gör ni då? 
– Vi håller hela tiden på att testa och utveckla nya sätt. En sak som vi gör är att alla nya på bolaget får presentera sig under en halvtimme – med powerpoint. Och det får inte handla om jobb eller karriär – det ska bara handla om privata saker, sådant som man typiskt sett berättar om vid kaffemaskinen.

Jag har också hört att ni bannlyst interna e-mails? 
– Alla kan jobba remote. Frågan är – hur gör du det hypereffektivt så att du får ut så mycket produktivitet som möjligt? Och i mitt tycke är e-post helt värdelöst. Jag avskyr det personligen. Det är ineffektivt, och är det något som både jag och Alexey avskyr så är det ineffektiva processer. En viktig, bidragande orsak till att vi har kunnat uträtta mycket på kort tid är att folk inte sitter och skriver e-mails utan att de jobbar med det som de ska jobba med. 

Hur kommunicerar ni då – när ni inte sitter tillsammans? 
– Vi använder oss av Slack – ett chattrum. Man ”pratar” mer direkt och sitter inte och slipar på långa emails till femton personer. 

”Vi jobbar väldigt hårt, men för att kunna vara innovativ och skapa högkvalitativ kod – måste man också ha tid till återhämtning och kompetensutveckling.”

Allt prat om effektivitet, produktivitet och bannlyst internmejlande kan möjligen leda läsaren att tro att Checkin.com försöker kopiera arbetsförhållandena på Amazons centrallager. 

Och mot den bakgrunden låter det kanske märkligt att bolaget har ”flexibla fredagar”. I praktiken betyder det att anställda inte behöver jobba – om de inte vill. 

– Vi jobbar väldigt hårt, men för att kunna vara innovativ och skapa högkvalitativ kod – måste man också ha tid till återhämtning och kompetensutveckling. Vi säger att fredagarna är för ”egentid”. Vi har inga interna eller externa möten på fredagar. Folk får vara lediga om de vill, säger Kristoffer Cassel och konstaterar efter en kort paus: 

– Men de flesta jobbar i alla fall. 

Enligt Cassel har ”flexibla fredagar” – tvärtemot vad man kan tro – lett till att produktiviteten ökat. 

– I de delar som går att mäta har vi sett en 12-procentig ökning av produktiviteten. Avseende de delar som inte går att mäta är känslan att produktiviteten har ökat. 

Checkin.coms vd säger att det inte handlar om någon löneförmån eller ett sätt att bli en mer attraktiv arbetsgivare. 

– Flexibla fredagar har vi för att vi vill bli ännu mer kreativa och innovativa. Alla företag som har möjlighet borde testa det.