Varningen: Regler för preliminärskatt kan bryta mot EU-rätten

Sedan 2021 måste uppdragsgivare som betalar för arbete i Sverige som utförts av entreprenörer från andra EU-medlemsstater eller EES-länder innehålla 30 procent preliminärskatt på den totala ersättningen – om entreprenören inte är godkänd för F-skatt i Sverige. Men EU-kommissionen påpekar att skatt på utländska entreprenörer, som inte är etablerade i Sverige och därmed inte heller är skattskyldiga i Sverige, strider mot friheten att tillhandahålla tjänster (artiklarna 56 och 57 i EUF-fördraget samt artiklarna 36 och 37 i EES-avtalet). Det skriver revisions- och rådgivningsföretaget KPMG i ett utskick till sina kunder.

Reglerna innebär mer administration för både utländska företag och huvudmän vid anlitande av utländska företag. Även om reglerna om skatteinnehållning riktar sig till både utländska och inhemska företag är det enligt EU-kommissionen mer sannolikt att ett inhemskt företag redan har en F-skatteregistrering. Det är därför mer sannolikt att utländska företag berörs och tvingas ansöka om registrering på ad hoc-basis. Vidare kan huvudmannen bli skyldig att innehålla och redovisa preliminärskatten till Skatteverket för det fall det utländska företaget inte kan uppvisa en F-skatteregistrering, vilket ökar den administrativa bördan för huvudmannen. Enligt EU-kommissionen innebär lagstiftningen en uppenbar likviditetsnackdel för utländska företag. Ett utländskt företag utan F-skatteregistrering behöver genomgå en lång administrativ process för att återbetala de innehållna 30 procent, vilket kan anses utgöra en betydande del av det utländska företagets inkomst.

Regeringen har nu svarat på den formella underrättelsen och vidhöll att reglerna om skatteavdrag inte står i strid med friheten att tillhandahålla tjänster.

Regeringens ståndpunkt är att det svenska preliminära skattesystemet är ett källskattesystem, det vill säga att skatten ska betalas i samband med att inkomsten intjänas. Vidare, enligt regeringen, är systemet fördelaktigt för samhället såväl som för skattebetalarna. För samhället innebär det en relativt säker skattekälla och skattebetalaren kan fritt utnyttja den faktiska betalningen utan att behöva oroa sig för framtida skatter.

Enligt regeringen skulle en förändring av systemet kunna leda till att huvudmän är mindre angelägna om att anlita utländska företag eftersom de blir skyldiga att bedöma om de utländska företagen har ett fast driftställe i Sverige eller inte. Med nuvarande regler behöver uppdragsgivarna och kunderna endast försäkra sig om att det inhyrda företaget är registrerat för F-skatt och om inte.

KPMG konstaterar i sin kommentar att reglerna inte alltid är enkla och lätta att tillämpa, till exempel när ett utländskt företag i sin tur har anlitat såväl utländska som svenska underleverantörer eller när uppdragsgivaren själv är ett utländskt företag. Utöver det så upplever KPMG många praktiska och administrativa hinder:

”Utifrån vår erfarenhet är det ofta mer tidskrävande för ett utländskt företag än ett svenskt företag att ansöka och registrera sig för F-skatt och försöka få skatteåterbäring. Även om den mesta informationen finns på engelska är det naturligtvis svårare för ett utländskt företag att förstå reglerna och registrera sig för att F-skatt ska följas. Reglerna innebär därför mer administrativt arbete för ett utländskt företag och bör generellt sett bli dyrare eftersom det kan behöva involvera en lokal rådgivare för att bistå dem. Sammantaget avskräcker enligt vår uppfattning de svenska reglerna om skatteinnehållning utländska företag från att ägna sig åt arbete eller tjänster i Sverige”, skriver KPMG.