Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har lämnat en hemställan till Justitiedepartementet om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.
Tre myndigheter ber regeringen fixa bättre möjligheter till delgivning
Mest läst i kategorin
Bakgrunden till initiativet är de stora konsekvenser som misslyckade delgivningar har för den offentliga förvaltningen. Det skriver Domstolsverket i ett pressmeddelande.
För att komma till rätta med misslyckade delgivningar, minska statens kostnader och öka förtroendet för det offentliga har Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan till regeringen lämnat följande förslag på nya delgivningssätt:
- Möjlighet att begära biträde av en annan myndighet för att genomföra delgivningar
- Tillgänglighet för delgivning som ett villkor för vissa utbetalningar från välfärdssystem
- Utvecklad funktionalitet i Mina meddelanden samt digital spikning
”Nu gällande delgivningslagstiftning har delvis utformats utifrån förutsättningar som inte längre gäller. Idag lever en större del av befolkningen i olika former av utanförskap och det är inte ovanligt att enskilda uppehåller sig och bor på andra ställen än där de är folkbokförda, vilket försvårar möjligheten till delgivning. Den tekniska utvecklingen har också förändrat våra sätt att kommunicera vilket innebär att telefon och post inte längre är lika effektiva kommunikationskanaler som de tidigare var”, skriver Domstolsverket.
Bristande delgivning är förenat med stora kostnader och mycket merarbete för flera myndigheter. För Sveriges Domstolar uppgår till exempel kostnaden för externt anlitade stämningsmän till ungefär 25 miljoner kronor årligen.
Inom Sveriges Domstolar är bristande delgivning den främsta orsaken till inställda huvudförhandlingar och sammanträden. Enbart kostnaderna för de inställda brottmålsförhandlingarna beräknas till ungefär 15 miljoner kronor per år.
– Bristande delgivning innebär också försämrad rättssäkerhet eftersom målen drar ut på tiden och därmed kan bli svårare att avgöra, till exempel om minnesbilder bleknar. Det kan också innebära ett stort lidande för den person som är delaktig i en långdragen rättsprocess, säger Thomas Rolén, generaldirektör vid Domstolsverket, i en skriftlig kommentar.