I ett uppmärksammat mål om åtgärder för att nå klimatmål har tingsrätten i dag hänskjutit en fråga till Högsta domstolen. Tingsrätten har bett om vägledning i frågan om talan kan och ska prövas i domstol över huvud taget.
Tingsrätten skickar vidare Greta Thunbergs grupptalan till Högsta domstolen
Det var i november förra året som den ungdomsledda organisationen Aurora lämnade in en stämning mot svenska staten. Enligt Aurora begår staten överträdelser av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Kort sagt: Aurora anser att staten bedriver otillräcklig och kontraproduktiv klimatpolitik.
Formellt sett är det klimataktivisten Anton Foley som är part i målet, men stämningen drivs som en grupptalan för 636 personer, bland dem Greta Thunberg.
Fyra månader senare, i mars i år, kom tingsrätten fram till att man ansåg att det fanns skäl att utfärda stämning i målet. Staten fick tre månader på sig att lämna sitt yttrande.
I juni återkom staten med sitt svaromål och begärde att talan ska avvisas.
Parterna i målet har enats om att tingsrätten ska be Högsta domstolen om vägledning. De har också enats om hur frågan skulle formuleras och tingsrätten har godtagit den formuleringen. Det framgår av ett pressmeddelande.
Frågan som ställts har följande lydelse:
Kan och ska en talan av det slag som käranden för tillåtas mot bakgrund av regleringen 13 kap. rättegångsbalken, grundläggande värden i det svenska statsskicket samt Sveriges unions- och folkrättsliga åtaganden att säkerställa ett effektivt domstolsskydd för enskilda?
Innan Högsta domstolen prövar frågan måste den meddela prövningstillstånd. Tingsrätten har vilandeförklarat sitt mål i väntan på Högsta domstolens prövning.
– Det vore värdefullt att få vägledning i den här viktiga och grundläggande frågan som omfattar både processrättsliga och konstitutionella aspekter, säger rådmannen Olof Roos.
Han lägger till att den konstitutionella frågan handlar om maktdelningslära och mer specifikt om gränsdragningen mellan vissa av Sveriges olika maktcentra, nämligen riksdagen, regeringen och domstolarna.