Solpengar hamnade i huvudägarens ficka

I samband med särnoteringen av ASAB i oktober förra året minskade Advanced Solar Powers och Soltech Energys ägarandelar till 28 respektive 29 procent.

– Det var ju ett joint venture från början. Nu har vi börjat skilja oss åt, säger ASAB:s vd Max Metelius.

ASAB är alltså ett eget, börsnoterat bolag idag. Men tittar man på upplägget ser bolaget närmast ut att ha skapats för att fungera som en kund till storägaren, kinesiska Advanced Solar Power Hangzhou Inc. Huvudägare i det kinesiska bolaget är i sin tur en viss familjen Wu. 

Som Realtid tidigare rapporterat om har ASAB tagit upp stora, dyra obligationslån om totalt 922 miljoner kronor i Sverige. Huvuddelen av lånen har rests med hjälp av finansföretagen Jool och SIP Nordic Fondkommission, som typiskt sett vänder sig till privatpersoner och andra mindre aktörer på marknaden.

Efterhand som lånen har tagits upp, har 806 miljoner kronor betalats ut till Advanced Solar Power Hangzhou Inc. Pengar har gått till den kinesiska storägaren, men även till dess kinesiska underleverantörer.

Av de solpaneler som ASAB köpt in har 34 procent kommit från Advanced Solar Power Hangzhou Inc. Men den kinesiska ägaren har också fungerat som EPC-leverantör – en projektledare som skött projektering, upphandling och uppförandet av solcellsanläggningarna.

– De har byggt allt åt oss i princip, säger Max Metelius och fortsätter:

– De har varit vår ingenjörsavdelning kan man säga. De har gjort konstruktionerna åt oss.

Samtidigt talar Metelius om att ASAB säkerställt att man har betalat konkurrenskraftiga priser.

– När vi köper panelerna från ASP (Advanced Solar Power, reds anm) bedömer vi att det är den bästa lösningen för projektet i fråga. För att minska risker som uppstår vid närstående-transaktioner tar vi in minst ytterligare en offert på solpaneler.

Men det tycks inte som om man tagit in offerter från konkurrerande företag vad gäller projektledaruppdraget. Det betyder att Advanced Solar Power Hangzhou Inc. historiskt sett alltid hållit i trådarna.

– Från och med slutet av förra året har vi börjat arbeta med ytterligare en EPC-leverantör, meddelar Max Metelius.

Lån i Sverige – tillgångar i Kina

ASAB:s affärsidé är att finansiera och via dotterbolag bygga, äga och förvalta soltaksanläggningar åt stora företag och organisationer – i Kina. Kunden förbinder sig i sin tur att – under de kommande 20 åren – köpa elen som solcellerna på det egna taket genererar.

Samtidigt som 806 miljoner kronor betalats ut till, och genom, ASAB:s kinesiska storägare, sitter alltså ASAB kvar med obligationslån om drygt 922 miljoner kronor tillika en betydande risk. I dagsläget orkar ASAB nämligen inte med den stora skuldposten och räntorna på närmare 9 procent.

Det positiva rörelseresultatet på 52 miljoner kronor för de tre första kvartalen 2021, åts upp av ”räntekostnader och liknande resultatposter” på 97 miljoner. Max Metelius är också öppen med att första prioritet är att försöka omfinansiera obligationslånen.

– Det måste bli en långsiktigt hållbar struktur som vi ska kunna växa med, säger han.

Men den nya finansieringen är inte bara nödvändig för att få ned räntekostnaden. Löptiden för samtliga obligationer går ut under 2023.

Enligt Max Metelius söker bolaget billigare lån i Kina. Han pekar också på att ASAB lyckats få lån motsvarande cirka 54 miljoner kronor från lokala, kinesiska banker till en ränta om ca 4,6 procent.

– Det visar att det finns tillgång till billigare finansiering.

Varför har bolaget inte sökt de stora lånen i Kina när tanken hela tiden var att tillgångarna skulle finnas där?
– I Kina är kapitalmarknaderna inte lika välutvecklade som i väst. Att ta upp obligationslån på den kinesiska marknaden kräver en helt annan storlek än vad vi har. Vi är helt enkelt för små.

Inte heller har det varit möjligt att få banklån i Kina.

– När det gäller banklån, så är basen för detta fasta tillgångar som tas som pant. Vår affärsmodell, som är relativt ny, har inte fungerat för några större banklån.

Däremot ska kinesiska banker ha uppvisat ett större intresse på sistone.

– Det beror på att vår affärsmodell börjar bli etablerad och att det finns ett generellt större intresse att finansiera den gröna omställningen.