Ska staten ha vetorätt i varje rekonstruktion?

Sverige kommer inom kort (antagligen den 1 augusti) att få en ny lagstiftning om företagsrekonstruktion. En viktig nyhet är reglerna om rekonstruktionsplanen. I planen ska beskrivas hur företaget ska rekonstrueras. Nuvarande regler om ackordsförslaget ersätts av regler om rekonstruktionsplanen. Planen kommer att kunna formuleras så att den påverkar alla fordringsägare oavsett om de har eller saknar säkerhet för sina fordringar. Även ägarna kan påverkas av planen. En förutsättning för att planen ska bli bindande är att den får tillräckligt stöd vid omröstning och att fastställs av domstolen. Omröstningen ska ske i röstningsgrupper. En majoritet på två tredjedelar av såväl antal som totalt representerat fordringsbelopp eller ägarandel i varje röstningsgrupp måste rösta ja till planen. Annars faller planen.

Som lagförslaget ser ut ska staten alltid placeras i egen röstningsgrupp. Det medför att staten, oavsett storleken av statens fordran, får en vetorätt mot alla förslag som innebär att ägarna till bolaget inte ska påverkas av rekonstruktionsplanen. Vid tillämpning av nuvarande lag om företagsrekonstruktion är statens inställning till det föreslagna ackordet många gånger inte är klarlagd förrän kort före omröstningen. Om det blir på samma sätt med den nya lagstiftningen kommer det inte förrän i ett sent skede visa sig om staten använder sitt veto för att fälla rekonstruktionsplanen. Ett veto kommer nästan alltid leda till konkurs. Avgörandet kommer att ligga i statens hand.

Detta är en avsevärd skillnad mot dagens regler där staten har rösträtt i proportion till sin fordran och där omröstning sker i en och samma röstningsgrupp som består av alla oprioriterade borgenärer.
Statens vetorätt riskerar att blockera förutsättningarna att någorlunda enkelt och effektivt rekonstruera ett mindre eller medelstora ägarledda företag. I sådana företag finns normalt inte någon som är intresserad av att ta över ägandet. Det finns inte heller ett intresse hos befintlig ägare och ledning att genomföra en rekonstruktion där rekonstruktionsplanens antagande förutsätter ett ägarbyte. Syftet med den nya lagstiftningen är att förbättra förutsättningarna för rekonstruktion av livskraftiga företag.

Det syftet riskerar att förfelas om staten får en vetorätt som gör att staten kan bestämma vilka företag som ska rekonstrueras och vilka som ska försättas i konkurs.

Protester mot statens vetorätt har framförts i lagstiftningsarbetet. Lagrådet gjorde följande uttalande:
”En särskild grupp för offentligrättsliga fordringar är direkt oförenligt med den insolvensrättsliga likabehandlingsprincipen, eftersom det innebär en vetoställning vid röstningen om rekonstruktionsplanen (staten skulle med en oprioriterad fordran på ett smärre belopp kunna hindra ett antagande fastän alla andra borgenärer med oprioriterade fordringar till ett sammanlagt betydande belopp röstade för ett antagande).”

Vi håller med Lagrådet. Ännu är det inte för sent. Riksdagen kan ta bort statens vetorätt i samband med att lagen antas. Det är en viktig fråga. Det är dags att agera.

Hans Renman, advokat
Advokatfirman Schjødt

Karl Björlin, advokat
Cirio Advokatbyrå