Nya FDI-lagen medför en rejäl förändring av regelverket kring företags-transaktioner i Sverige

Nu, när lagen (till slut) kommer börja tillämpas, medför den en rejäl förändring av regelverket kring företagstransaktioner i Sverige: Varje direktinvestering i ett svenskt företag (oavsett om investeraren är svensk eller utländsk) som bedriver skyddsvärd verksamhet måste anmälas till och godkännas av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) innan den får genomföras. Med en direktinvestering menas i lagen en investering som ger investeraren kontroll över minst 10 procent av rösterna i investeringsobjektet. ISP kan därefter godkänna investeringen eller förbjuda den.

Utredningen som ligger till grund för lagen anger att hoten mot Sverige inte längre är enbart militära. Istället riktar främmande makter in sig på att försöka köpa svenska företag – vilket kan användas för att föra ut viktig kompetens och teknologi ut ur landet eller få kontroll över verksamheter som är viktiga för Sveriges beredskap. Enligt FDI-lagen ingår den svenska försvarsindustrin men också en rad andra företag som bedriver samhällsviktig verksamhet, alltifrån elleverantörer till livsmedelsföretag, i kretsen av det som lagen ska skydda. Företag som omfattas av lagen har en generell skyldighet att upplysa investerare om att lägen gäller.

Enligt en EU-rapport från maj i år hade 19 av EU:s 27 medlemsländer redan infört lagstiftning som motsvarar den svenska FDI-lagen, och de övriga åtta hade planer på att införa sådana lagar. Den svenska FDI-lagens tillämpningsområde är däremot mycket vitt jämfört även med andra EU-ländernas motsvarigheter. FDI-lagens tillämpningsområde indelas i sju olika områden, bland annat samhällsviktig verksamhet och strategiskt skyddsvärd teknologi. Enligt uppskattningar från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förväntas upp till 102 000 företag omfattas bara inom området samhällsviktig verksamhet.

ISP har, efter anmälan, som utgångspunkt 25 arbetsdagar på sig att besluta om att inleda en fördjupad granskning eller lämna en anmälan utan åtgärd (där det senare innebär att investeringen får genomföras). Förväntningen är med hänsyn till det att trycket på ISP kommer vara högt under de kommande månaderna. Myndigheten angav vid en informationsträff i november att den är van vid att hantera stora mängder av ärenden och den tidspress som ofta följer av företagstransaktioner.

Förhoppningen från ISP:s sida är att de 25 arbetsdagarna i de flesta fall inte ska behöva tas i anspråk. Under förutsättning att anmälan är komplett och korrekt, menar man, ska en oproblematisk transaktion kunna godkännas relativt fort.

Transparens och en snabb hantering från ISP:s sida är tveklöst avgörande för att den nya lagen inte ska avskräcka investerare. Precis som både ISP och regeringen varit noga med att framhålla är nämligen utländska investeringar som utgångspunkt inte negativa, eftersom de kan tillföra såväl välbehövligt kapital som nödvändig kompetens för att bidra till Sveriges utveckling. Trots det är risken för småbarnssjukdomar i granskningssystemet överhängande. Flera frågor kring hur lagens tillämpningsområde ska tolkas har exempelvis inte besvarats i lagstiftningsförfarandet, och det här kommer sannolikt ge upphov till en del onödiga anmälningar. I gengäld kan det faktum att försörjningssäkerheten tryggas i dessa oroliga tider i sig vara en konkurrensfördel för Sverige när utländska investerare väljer vilket land de vill investera i.

De risker som en investerare löper vid en utebliven anmälan är också stora: Förutom att ett förbud medför att investeringen är civilrättsligt ogiltig, kan en utebliven anmälan också bestraffas med sanktionsavgifter om maximalt 100 miljoner kronor. Det här kommer förmodligen i sig leda till att volymen anmälningar ökar: I de fall då det är oklart om lagen är tillämplig kommer en investerare hellre vilja anmäla än att löpa risken för sanktioner.

Utmaningarna till trots, medför däremot lagen till syvende och sist att ett av de stora glappen i skyddet för det svenska samhället och den svenska beredskapen stärks. Situationen innan den 1 december – där den svenska industrin och det svenska samhället var mer sårbara än sina motsvarigheter i andra EU-länder – var inte hållbar. Ur ett policyperspektiv är därför FDI-lagen, i vår mening, välkommen.

Peter Forsberg, partner, Hannes Snellman
Lars Lundgren, associate, Hannes Snellman