Ny Allra-dom kan bli mardröm för myndigheterna

Den 15 april väntas Stockholms tingsrätt fatta beslut i frågan om Pensionsmyndigheten ska få fortsätta driva sitt skadeståndsmål mot Allra Asset Management. I en mellandom kommer tingsrätten behandla frågan om Allra-bolagets rätt till en rättvis rättegång har undergrävts på grund av Ekobrottsmyndighetens och Pensionsmyndighetens hantering av det kopierade innehållet på Allras e-postserver.

Det handlar om en hårddisk med drygt en miljon mejl som Ekobrottsmyndigheten i november 2017 lånade ut till Pensionsmyndigheten. Mejlen hade hämtats från Allras servrar vid en husrannsakan några veckor tidigare. På hårddisken fanns ett stort antal e-postbrev mellan olika personer i Allra-koncernen och dess juridiska rådgivare på Gernandt & Danielsson och Luxemburg-byrån Arendt & Medernach.

Kortfattat kan parternas inställning beskrivas så här:

Allra hävdar att myndigheternas hantering av korrespondensen, som faller under advokatsekretess, står i strid både med svensk lag och Europakonventionens artikel sex och åtta som handlar om rätten till en rättvis rättegång respektive skyddet för bland annat privat korrespondens. I praktiken har Ekobrottsmyndigheten försett Allras motpart i form av Pensionsmyndigheten med skyddsvärt material av stor omfattning. I och med detta ska skadeståndsmålet stoppas av tingsrätten.

Pensionsmyndigheten hävdar att man agerat fullt korrekt när man fått ut allmänna handlingar som Allra frivilligt har lämnat ifrån sig. Advokatkorrespondensen har man överhuvudtaget inte befattat sig med på ett sätt som strider mot regelverket. Och om Allra skulle vinna framgång med sin talan så skulle de svenska pensionsspararnas rätt till en materiell prövning av saken inskränkas på ett allvarligt sätt.

Det är en riktigt het potatis som tingsrätten fått på sitt bord. Allra sa det aldrig rakt ut under tisdagens slutplädering men mellan raderna indikerades att frågan kan komma att drivas till högsta instans, det vill säga Europadomstolen. Allras ombud Marcus Johansson beskrev det inträffade som ett av de värsta intrången i advokatsekretessen någonsin om man jämför med Europadomstolens praxis på området. Mot den bakgrunden kan tingsrätten knappast lämna ifrån sig en slarvigt skriven dom där Allras talan ogillas.

Men domen är också extremt känslig om utfallet skulle bli det motsatta. Om Allra skulle få skadeståndsmålet utkastat skulle det sätta flera käppar i hjulet för Pensionsmyndighetens och Ekobrottsmyndighetens fortsatta processande mot Allra.

I det specifika fallet handlar det om att rätten att driva en skadeståndstalan värd nästan 200 miljoner kronor skulle gå om intet eller åtminstone försenas kraftigt då en överklagandeprocess måste inledas. Målet gäller affärer under 2015-2016 som Pensionsmyndigheten hävdar varit riggade till Allras fördel och pensionsspararnas nackdel.

Men det pågår även en förundersökning gällande samma sak på Ekobrottsmyndigheten. Risken är att möjligheterna att väcka åtal och driva en rättegång i brottmålsdelen blir sämre om Allra kan trumfa med att staten undergrävt bolagets grundläggande rättigheter i ett parallellt civilmål.

Under veckans förhandlingar riktade Allra-sidan hård kritik mot Ekobrottsmyndigheten och åklagare Thomas Hertz som var den som tog beslutet att lämna över hårddisken till Pensionsmyndigheten. Allra hymlade inte med sin åsikt att man såg det inträffade som en planerad aktion mellan myndigheterna för att slå så hårt som möjligt mot bolaget och dess företrädare.

Pensionsmyndighetens ombud från Trädgårdh advokatbyrå dementerade bestämt att något som helst samarbete skulle föreligga och förklarade att myndigheterna agerat fullständigt självständigt. Samtidigt påpekade man att om Ekobrottsmyndigheten eventuellt gjort fel vid utlämnandet av hårddisken så var det inget som skulle drabba Pensionsmyndighetens möjligheter att driva en process mot Allra.

Den kommande domen blir högintressant i juridiska kretsar då den befinner sig i skärningspunkten mellan flera överlappande lagrum och prejudikat från Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och Europadomstolen. Under slutpläderingen kastade parterna rättsfall på varandra i strid ström för att bevisa sina ståndpunkter.

Precis som i brott- och skadeståndsmålet gällande 2012, som slutade med friande dom i januari, är ett dilemma för domstolen att vissa centrala frågor ändå är oprövade juridiskt. En sådan är Pensionsmyndighetens ståndpunkt att man inte agerar som myndighet i det nu aktuella fallet utan istället driver en så kallad actio pro socio-talan där man företräder ett spararkollektiv bestående av enskilda individer. Allras invändningar om att myndigheter inte kan åberopa utlämnande av allmän handling enligt Tryckfrihetsförordningen skulle därmed falla.

Ett annat osäkert område gäller hur polis och åklagare får hantera de omfattande it-beslag som på senare år blivit legio i brottsutredningar. I det så kallade Aftonbladet-målet (NJA 2015 sid 631) skärpte Högsta domstolen tolkningen så att även elektronisk information kan anses falla under beslagsförbudreglerna men man påpekade samtidigt att lagstiftningen är föråldrad. Det finns också utrymme för proportionalitetsbedömningar som kan slå olika i olika fall.

Beslagsförbud gäller exempelvis för material som faller under advokatsekretess eller meddelarskydd men i det aktuella fallet hävdar Pensionsmyndigheten att Allra lämnat ifrån sig materialet frivilligt och då ska inte dessa skyddsregler anses gälla. Motparten hade inte oväntat en helt annan bild av rättsläget och vad som faktiskt inträffat vid husrannsakan.

Pensionsmyndigheten tryckte flera gånger på att pensionsspararna har rätt att få saken prövad då myndigheten anser att stora belopp försvunnit från pensionsfonderna på ett felaktigt sätt. Skulle en sådan prövning inte ske berövas spararkollektivet å sin sida rätten till en rättvis rättegång enligt såväl svensk grundlag som Europakonventionen.

Allra svarade i sin plädering på detta argument genom att påpeka att den felaktiga hanteringen av hårddisken med e-post öppnat upp för en ny möjlighet att begära skadestånd. Nämligen att pensionsspararna kan kräva staten på pengar baserat på försumligt agerande hos Ekobrottsmyndigheten och Pensionsmyndigheten.

Se där – ännu enrättslig vinkel på Allra-striden.