Realtid

"Nepotism är förmodligen del av den svenska kulturen"

Parul Sharma, tf generalsekreterare på Institutet mot Mutor och Anna Kinberg-Batra. Foto: Pressbild och TT
Parul Sharma, tf generalsekreterare på Institutet mot Mutor och Anna Kinberg-Batra. Foto: Pressbild och TT
Camilla Jonsson
Uppdaterad: 11 apr. 2024Publicerad: 11 apr. 2024

Landshövding Anna Kinberg Batras omdiskuterade rekryteringar av sina vänner blir nu ett fall för åklagare på riksenheten mot korruption. "Vänskapskorruption bör ses som missbruk av ens maktposition, som ofta är nyckeln till mutbrott", säger Parul Sharma, tf generalsekreterare på Institutet mot Mutor till Realtid.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Spela klippet
Realtid TV

Swedsec-licenser återkallas i rekordfart

19 nov. 2024
Spela klippet
Realtid TV

Ekobrott kan ge lika hårda straff som organiserad brottslighet

18 nov. 2024

Efter att Aftonbladet har avslöjat hur två av Anna Kinberg Batras vänner fått toppjobb vid länsstyrelsen i Stockholms län har en privatperson anmält förfarandet. Den anmälan ligger nu hos riksenheten mot korruption.

Anna Kinberg Batra har sagt att hon är ångerfull och att hon tror att myndigheten skadats av hanteringen.

Dagens Nyheter har dessutom rapporterat om hur myndighetens näst högsta chef, länsöverdirektör Åsa Ryding, har köpts ut och får 2,2 miljoner i ersättning.

– Nepotism är den vanligaste korruptionsformen i Sverige. Och jag tror inte att det är en överdrift att påstå att kompisdörrar och vänskapskorruption lite är en del av svensk kultur. Vi gillar att rekrytera inom nära cirklar och spegelbilder, säger Parul Sharma till Realtid.

Enligt Parul Sharma är riskerna många med en sådan korruptionskultur. Den riskerar att diskriminera grupper som utesluts på grund av nepotism och vänskapskorruption, vilket leder till perspektivfattigdom och gör att nytänkande inte ges utrymme inom exempelvis företagande och offentlig sektor. Stickprov visar att hög grad av nepotism leder till en sämre problemlösningsförmåga och en hög grad av ”JA-sägeri” i grupper, företag och arbetsplatser.

– Detta är sett utifrån ett svårt förtroendeskadligt agerande och bör ses som missbruk av ens maktposition som ofta är nyckeln till mutbrott. Vare sig det är privat eller offentlig verksamhet så ser vi att detta påverkar affärskulturen väldigt illa generellt och leder till tystnadskulturer och en allmän rädsla att ta upp och väcka etiska frågor på en arbetsplats bland övriga anställda som inte ingår i kompisförhandlingar och kompisrekryteringar, säger Parul Sharma.

Inom offentlig sektor blir det ytterligare en juridisk inramning av nepotism som en form av maktmissbruk, som kallas för jäv.

– Jag antar att det är mot denna inramning som en åklagare ska titta på fallet Kinberg-Batra.

ANNONS

 

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS