Momshärvan: Advokat vill frias på grund av sekretess

En Helsingborgsadvokat åtalades för två veckor för sin inblandning i en stor momshärva där pengar bland annat flödade via advokatens klientmedelskonton. Åtalet mot advokaten, som förnekar brott, gäller grov näringspenningtvätt.

Men åklagaren gjorde fel som väckte åtal hävdar försvaret. Advokatens ombud, advokaten Johan Eriksson, kritiserade det stundande åtalsbeslutet i en skrift som lämnades till åklagaren redan i mitten av april.

Enligt försvaret kan advokaten inte avge vittnesmål och därmed heller inte försvara sig mot brottsmisstankarna på grund av gällande sekretessregler. Sekretessen gäller även all dokumentation, inklusive kontoutdrag som ingår i förundersökningen, samt uppgifter från en ekonomiassistent som är vittne i målet.

”Den skriftliga utredning som redovisats avseende ska inte tillåtas som bevisning i målet. … saknar möjlighet att yttra sig om sådant som omfattas av tystnadsplikt. Kvar är endast medtilltalads eventuella uppgifter. Dessa har generellt ett lågt bevisvärde”, skriver Johan Eriksson och konstaterar:

”Med hänsyn till den utredning som har presenterats avseende de delar som rör och de invändningar mot det framtida bevisvärdet som nu redovisats föreligger inte tillräckliga skäl att väcka åtal”.

Av förundersökningen framgår att advokaten vägrat svara på frågor under förhör med samma motivering. Åklagarsidan har pekat på advokaters skyldighet att larma vid misstankar om penningtvätt men även dessa regler övertrumfas av sekretessen enligt försvaret:

”Den rapporterings- och uppgiftsskyldighet som följer av penningtvättsdirektivet förändrar inte möjlighet att lämna uppgifter. Varken av penningtvättslagen eller dess förarbeten framgår att regleringen rörande uppgiftsskyldigheten har företräde i förhållande till rättegångsbalkens reglering om frågeförbud och advokats vittnesplikt”, skriver Johan Eriksson.

Åtal väcktes trots försvarets invändningar den 11 maj. Därefter har diskussionen fortsatt i Halmstads tingsrätten som handlägger målet. Försvaret, nu i form av Johan Erikssons kollega Olle Kristhammar, upprepade dagen därpå kritiken i en ny inlaga och hävdade att bevisningen inte kan användas i målet då det strider mot beslagsförbudet.

”Denna invändning har framförts till åklagaren i samband med erinran och denne har då framhållit att handlingarna inte erhållits genom husrannsakan och beslag utan på begäran direkt till aktuell bank. Det är vår uppfattning att det inte har någon betydelse för om bevisningen ska tillåtas eller inte. Beslagsförbudet för uppgifter om klientmedel gäller även då uppgifterna finns hos en bank (se bl.a. Högsta förvaltningsdomstolens mål 7066-10). Det ska alltså inte vara möjligt att kringgå beslagsförbudet genom att vända sig direkt till banken med en begäran om uppgifter.”

Åklagare Lars Lithner har svarat både skriftligen och muntligen på invändningarna. Han står fast vid att handlingarna, gällande bland annat klientmedelskontona, inte inhämtats i strid med beslagsförbudet.

”Kontoutdragen har dels erhållits från Skatteverket som in sin tur som jag förstår det fått dessa av BJ Resurs AB under revisionen dels har vi själva inhämtat dessa från Swedbank respektive Handelsbanken. Således är inte beslagsförbudet tillämpligt på uppgifterna. Åberopat rättsfall saknar relevans”, skriver Lithner till domstolen.

Han menar också att Advokatsamfundets vägledning gällande penningtvätt visar att ”advokatsamfundet direkt avråder från den typen av transaktioner som förevarit på klientmedelskontona”.

Försvaret håller inte med och hävdar att skrivningarna i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism inte prövats mot de skyddslagar som finns för en advokats verksamhet:

”Hur långt skyldigheten att tillhandahålla dessa uppgifter sträcker sig för advokater får – utifrån advokatens lagstadgade tystnadsplikt, oberoende ställning och lojalitet mot klienten – fortfarande anses oklart och konflikten med tystnadspliktsregleringen och andra advokatetiska kärnvärden är uppenbar”, skriver Olle Kristhammar.

Halmstads tingsrätt kom den 19 maj fram till att bevisningen trots detta får användas i målet, ett beslut som endast kan överklagas i samband med dom.

”Av åklagarens uppgifter har framgått att uppgifterna som omfattas av kontoutdragen har lämnats in till Skatteverket självmant av BJ Resurs AB i samband med revision. De har inte begärt något undantag enligt 47 kap. 3 § skatteförfarandelagen. Bolaget får därmed anses ha samtyckt till att uppgifterna lämnas ut och uppgifterna kan således inte anses utgöra sådana handlingar som enligt 27 kap. 2 § RB inte får tas i beslag”, skriver tingsrätten.

Domstolen konstaterar att de aktuella frågorna i målet inte är tydligt reglerade men menar att principen om fri bevisföring tills vidare bör vara vägledande:

”När det gäller övriga handlingar så konstaterar tingsrätten att regleringen i 27 kap. 2 § RB utgör ett beslagsförbud och inte ett bevisförbud. Fråga om det är tillåtet att åberopa bevisning som åtkommits i strid med det aktuella beslagsförbudet är oreglerad. Oberoende om uppgifterna får anses omfattas av 27 kap. 2 § RB eller ej finner tingsrätten att uppgifterna får åberopas inom ramen för den fria bevisföringen.”

Rättegången pågår fram till den 9 juni.