EBM väcker åtal för storskalig penningtvätt med falska inkomstuppgifter

Fler än 80 personer som kan kopplas till organiserad brottslighet är misstänkta för att ha tvättat sina brottspengar genom skenanställningar och oriktig löneredovisning. Det framgår av ett pressmeddelande från Ekobrottsmyndigheten.

– Det har varit ett sätt för personer utan jobb att på pappret köpa sig en taxerad inkomst som sedan används som en inkörsport till kreditmarknaden och olika former av välfärdsbrott. Vi har under resans gång inlett flera förundersökningar för kreditbedrägerier och bidragsbrott, säger Daniel Larson, kammaråklagare vid EBM i Göteborg i en skriftlig kommentar.

Inom ramen för förundersökningarna har ett stort antal tillslag genomförts där tillgångar säkrats från misstänkta personer till ett värde av cirka 15 miljoner kronor.

I en utredning som handläggs vid EBM i Malmö med koppling till insatsen, utförde polis från EBM i Malmö i höstas ett tillslag mot två bolagsföreträdare i Skåne som misstänks ha tagit emot brottskontanter från kriminella. De två misstänkta greps och beslag gjordes av bland annat guldtackor värda cirka 900 000 kronor samt cirka 1 miljon kronor i svenska och utländska kontanter.

– Vi har haft ett tillgångsinriktat fokus i utredningen och försökt säkra så mycket som möjligt av egendomar som vi bedömt sannolikt kommer från brott. Det handlar om fastigheter, guldföremål, klockor och andra lyxvaror, kontanter, bankmedel, kryptovaluta med mera. Brott ska inte löna sig, säger Daniel Larson.

Det misstänkta brottsupplägget har pågått under flera år och ett antal aktiebolag misstänks ha använts som brottsverktyg. Bedömningen är att de kriminella aktörerna som misstänks ha legat bakom penningtvättshärvan, och som i olika grad kan kopplas till organiserad brottslighet, nu har stoppats.

– Vi håller på att slutföra en första del av dessa förundersökningar som totalt berör över 80 misstänkta personer från flera delar av Sverige. Planen är att jag ska kunna väcka ett första åtal under våren 2024, säger Daniel Larson.

Användning av falska inkomstuppgifter är ett fenomen som blir allt vanligare.

– Det vi har märkt i denna insats är att det är attraktivt inom den organiserade brottsligheten att skaffa sig en taxerad inkomst, särskilt för att kunna nyttja kreditmarknaden, till exempel för att köpa bostadsrätt eller fastighet med hjälp av bolån eller att köpa bilar på kredit. Här behöver kreditgivare och utbetalande myndigheter bli bättre på att granska inlämnade inkomstuppgifter. En inkomstuppgift lämnad till Skatteverket är inte mer trovärdig än den person som lämnat uppgiften, säger Daniel Larson.

Brottsanmälningar har bland annat lämnats in till EBM av Skatteverkets kontrollverksamhet som utreder bolag och inkomstuppgifter.