Åtalet avser händelser under hösten 2018 och vårvintern 2019, där Swedbank AB:s dåvarande vd gjorde vissa uttalanden om bankens arbete mot penningtvätt. Åklagarna har uppgett att vd:n spred vilseledande information genom att förneka och tona ned att banken hade problem med sitt arbete mot penningtvätt i Estland under 2007–2018. I den delen har vd:n åtalats för i första hand grovt svindleri och i andra hand grov marknadsmanipulation.
Vd:n har dessutom åtalats för att på ett möte ha röjt insiderinformation, bestående i att Uppdrag granskning inom kort skulle sända ett kritiskt program om Swedbank och penningtvätt i Estland. Programmet sändes den 20 februari 2019 och innehöll uppgifter om att Swedbanks dotterbanker i Baltikum historiskt hade haft kopplingar till misstänkt penningtvätt i bland annat Ryssland.
Bonnesen har förnekat brott och framfört att hon varken har uttalat sig vilseledande eller har röjt någon insiderinformation.
Bevisningen
I målet har en omfattande bevisning lagts fram. Huvudförhandlingen har pågått under två månaders tid och drygt 30 personer har hörts som vittnen i målet. Eftersom bevisningen har innehållit uppgifter om kundförhållanden och Swedbanks strategiska arbete mot penningtvätt har förhandlingen delvis hållits bakom stängda dörrar.
Tingsrättens bedömning i korthet
För att fälla till ansvar för grovt svindleri alternativt grov marknadsmanipulation krävs enligt gärningspåståendet att vd:n genom sina uttalanden har vilselett allmänheten och företagets intressenter om att Swedbank inte har haft problem i sitt arbete mot penningtvätt i bankens verksamhet i Estland under 2007–2018.
Tingsrätten har bedömt att vissa av vd:ns uttalanden har varit otydliga och ofullständiga när det gäller bankens arbete mot penningtvätt. Det handlar framför allt om uttalanden som vd:n gjorde i Svenska Dagbladet och Dagens industri angående Swedbanks kopplingar till Danske Banks estländska filial under 2007–2015. De uttalanden som har gjorts har dock varit allmänt hållna och såvitt framkommit i huvudsak korrekta. I vart fall har vd:n inte sagt att Swedbank har varit befriat från problem i sitt arbete mot penningtvätt. Åtalet för grovt svindleri alternativt grov marknadsmanipulation har därför lämnats utan bifall.
– Svindleribrottet är närmast en form av bedrägeri mot allmänheten. För straffansvar räcker det inte att någon lämnar oriktiga uppgifter eller utelämnar central information, utan det krävs en vilseledande uppgift som typiskt sett duger till att påverka mottagaren i en viss riktning. Allmänt lovordande av ett bolag är som regel inte straffbart, utan det krävs en viss grad av konkretion och precision i uppgiftslämnandet. Domstolen har gått igenom samtliga uttalanden och har kommit fram till att det som har sagts har legat inom det tillåtnas gräns, antingen för att uttalandena i strikt mening har varit korrekta, eller för att de har saknat den konkretion som krävs, säger rättens ordförande chefsrådmannen Malou Lindblom i en kommentar.
När det gäller åtalet för obehörigt röjande av insiderinformation har framkommit att vd:n på ett möte med bankens storägare i förväg berättade om det kommande programmet från Uppdrag granskning, vilket vid tillfället inte var offentliggjord information. Vd:n har dock endast lämnat allmänna upplysningar om det hon trodde skulle vara programinnehållet. Enligt tingsrätten har det som sades på ägarmötet varit alltför oprecist för att kvalificera sig som insiderinformation. Åtalet har därför även i denna del lämnats utan bifall.
Domare i målet har varit chefsrådmannen Malou Lindblom och rådmannen Carl Rosenmüller jämte fyra nämndemän. Tingsrätten är enig.
”För Swedbank innebär Bonnesens frikännande att deras möjligheter att få ut ett skadestånd från Bonnesen krymper mot nollpunkten. De väljer nog nu att, som det heter, ”titta framåt”. Och exempelvis invänta de amerikanska myndigheterna beslut i skadeståndsfrågan,” skriver Realtids Per Lindvall i en kommentar.
