Åtalad för svindleri på halv miljard – nu är Johan Ulander frikänd

Målet har i princip handlat om två alternativa förklaringar till utgivande av aktuella värdepapper. Åklagaren har gjort gällande att det har varit fråga om ett investeringsbedrägeri som Johan Ulander är ansvarig för. Johan Ulander har menat att det är fråga om ett affärsprojekt, som inte lyckades. Den för målet avgörande frågan som tingsrätten har haft att pröva har alltså varit om åklagaren har bevisat att Johan Ulander har haft en brottsplan att bedra och svindla investerarna.

Tingsrätten har kommit fram till att åklagaren inte har styrkt brott i någon del och till följd av det frikänt Johan Ulander från åtalet i dess helhet.

Johan Ulander frikänns även från brottet grovt insiderbrott på grund av att åklagaren har lagt ned det åtalet.

Den tilltalade, Johan Ulander, har varit verksam som entreprenör och affärsman inom bland annat internationell handel och fastighetsbranschen sedan början av 1990-talet. År 2003 flyttade han från Finland till Dubai. Johan Ulander är nu bosatt i Sverige med sin familj.

Målet handlar om utgivande av följande värdepapper och det brott som åklagaren menar ligger bakom dessa. Contenderobligationerna gavs ut i fyra serier (Contender HY1 Ltd, Contender HY2 Ltd, Contender HY3Ltd och Contender HY3 Ltd) under perioden november 2009 till maj 2011 till en sammanlagd obligationslikvid om 590 miljoner kr med ränta om 18 % för den första serien och 12 % för de följande tre serierna.

Amarant Mining Ltd gav ut konvertibler under perioden juni 2011 till juli 2012 till ett belopp om 350 miljoner kr, som sedan utökades till 500 miljoner kr. Erbjudandet om konvertibler riktade sig till professionella investerare och minsta investering var
1 miljon kr.

Conventus Commodities Minerals & Mining Ltd gav under perioden juni 2012 till november 2012 ut konvertibler som riktade sig till innehavare av Contenderobligationer.

Åklagaren har yrkat att Johan Ulander ska dömas för grovt bedrägeri för att han förmått målsägande att förvärva Contenderobligationerna respektive konvertiblerna i Amarant Mining Ltd.. Vidare har åklagaren yrkat att Johan Ulander ska dömas för svindleri, grovt brott, för att han har spridit vilseledande uppgifter i samband med att konvertibler i CCMM gavs ut.

Johan Ulander har bestritt brott på såväl objektiv som subjektiv grund.

Huvudförhandlingen, som pågick i totalt 39 dagar, inleddes den 19 september 2022 och avslutades den 14 februari 2023.

Åklagaren har tidigare åtalat vissa personer som förekommer i utredningen. Åtal har bland annat riktats mot Fredrik Rodger, Fredrik Rönnberg, Carl Schirren, Thomas Carlander, Peter Lindh, Lars Guldstrand, Terje Engström Lien och Ulrik Jansson. Målen mot dessa personer har behandlats i olika rättegångar och avgjorts i olika domstolar. Med undantag för Fredrik Rodger har ingen av de ovanstående hörts i nu aktuellt mål. Johan Ulander har inte hörts i något av de tidigare målen men hans namn har förekommit i flertalet av domarna i de målen. Åklagaren har alltså valt att dela upp åtalen. Tingsrätten kommer att återkomma till vilka konsekvenser det eventuellt får för prövningen i det här målet.

Johan Ulander har förnekat att han medelst vilseledande förmått målsäganden/målsägandena att förvärva konvertibler i Amarant och att han låtit sprida oriktiga eller vilseledande uppgifter. Han har bestritt att respektive målsäganden/målsägandena tagit del av de påstått oriktiga eller vilseledande uppgifter som angivits av åklagaren i gärningsbeskrivningen och att respektive målsäganden/målsägandena blivit vilseledd. Han har även bestritt att målsäganden/målsägandena överhuvud tagit del av investeringsmemorandumet eller muntligen fått information i sak om de i gärningsbeskrivningen påstått oriktiga eller vilseledande uppgifter som enligt åklagaren konstituerar vilseledandet.

Johan Ulander har även bestritt att han tagit fram det investeringsmemorandum som åklagaren lägger honom till last. Han har varit av uppfattningen att samtliga affärer och transaktioner varit affärsmässigt korrekta och i enlighet med den information som han har känt till.

Johan Ulander har, som anhållen och häktad, varit frihetsberövad med anledning av brottsmisstankar som prövats i målet från den 10 maj 2017 till den 7 augusti 2017, då häktningsbeslutet hävdes.

Johan Ulander-koncernens kapitalbehov var, enligt åklagaren, anledningen till att Johan Ulander såg till att Amarant bildades och tillfördes egendom från närstående bolag till uppblåsta värden.

Affärsidén var således att samla ihop gruvor och ge sken av att dessa var värda mycket pengar. Johan Ulander var den som hade kapitalbehovet, ägde bolagen, lämnade ekonomiska uppgifter och bestämde. Någon verksamhet bedrevs alltså inte i gruvorna och i juli 2012 kom gruvorna att istället att tillföras Alluvia (tidigare XS Platinum).

Johan Ulander-koncernens förutsebara kapitalbehov översteg 1 miljard kr den 1 juni 2011. Återigen var det alltså Johan Ulander stora kapitalbehov som var hans motiv till gärningen

Eftersom Johan Ulander frikänns helt från åtalet har han rätt till skälig ersättning för sina kostnader i samband med inställelse till huvudförhandling. Tingsrätten finner att begärd ersättning för kostnad avseende flyg och taxi är skäliga och att Johan Ulander ska tillerkännas begärd ersättning härvid. När det gäller utgift för hotell ersätts sådan med belopp som motsvarar skälig kostnad på orten för logi på hotell i mellanklass. Om det finns särskilda skäl kan högre ersättning bestämmas. Av underlagen framgår att kostnaden för hotell skiljer sig ganska mycket mellan olika nätter men att genomsnittspriset som Johan Ulander betalat har legat på över 4 000 kronor per natt. Det är minst 2 000 kronor högre än vad som i normala fall anses som skäligt som kostnad för hotell för personer som ska inställa sig i rättegång. Tingsrätten tycker ändå att Johan Ulander bör tillerkännas ersättning med 2 500 kronor per natt eftersom rättegången varat under lång tid och han veckovis bott på hotell flera nätter i rad. Sammantaget bedömer tingsrätten att skälig ersättning uppgår till totalt 210 580 kr.

Det var för sex år sedan som Johan Ulander häktades, misstänkt i härvan kring Contender-obligationerna. För fyra år sedan kom åtalet som gäller grovt bedrägeri, grovt svindleri och insiderbrott. Ekobrottsmyndighetens åklagare Stig Åström yrkade samtidigt på kvarstad om 548 miljoner kronor vid en fällande dom.

Brottsmisstankarna i åtalet mot Johan Ulander ligger tolv år tillbaka i tiden då de så kallade Contender-obligationerna restes. Enligt åtalet togs 590 miljoner kronor in via företag i Dubai. Dessa marknadsfördes av kapitalförvaltare i Sverige som lockade med räntor på mellan 12 och 18 procent.

Dubaibolagen skulle låna ut pengarna till två andra företag – ett råvaruhandelsföretag i Dubai och ett gruvbolag som var registrerat på Brittiska Jungfruöarna. Såväl råvaruhandelsföretaget som gruvbolaget kontrollerades av Johan Ulander.

Säkerhet för lånen var aktier i investmentbolaget GKL, som företräddes av Eniros tidigare vd Lars Guldstrand och dennes affärspartner Peter Lindh, den senare med en bakgrund från bland annat HQ Bank. Men när gruvbolagen kollapsade framkom att panten inte var värd många kronor och de investerade pengarna upp i rök.

Det sista försöket att rädda verksamheten gick om intet 2018 då ett av GKL-bolagen, då med namnet Amarant Mining AB, försattes i konkurs.

Realtid har tidigare rapporterat om att Johan Ulander och Peter Lindh är inblandade i ett nytt guldutvinningsbolag i Surinam. Det handlar om Diago Holdings som bland annat sökt pengar från svenska investerare. Men nu visar det sig att Johan Ulander har fortsatt göra affärer även i Sverige under tiden som brottsutredningen mot honom pågått.

Realtid har granskat turerna i ett havererat fastighetsprojekt i Vellinge i Skåne och funnit en rad kopplingar till Johan Ulander och närstående till honom.

Av domstolsdokument som Realtid tagit del av framgår också att Johan Ulander och Minna Telde var involverade i Herrestorps Ängar – ett bolag som bland annat reste en obligation om 22,5 miljoner kronor via Nord Fondkommission redan 2016. Bolaget ägdes till närmare 60 procent av Minna Telde och hennes pappa. När Herrestorps Ängar gick i konkurs 2018 förlorade Nord Fondkommissions kunder majoriteten av investeringarna.